Den stunden i Getsemane

1. Den stunden i Getsemane
jag aldrig glömma kan,
då Herrens ångest jag fick se
och hur han styrka fann.
O Jesus kär, jag glömmer ej
din vånda och ditt ve,
de bittra kval du led för mej
i mörkt Getsemane.

2. När du i dunkel örtagård
en sådan vånda led,
det var all världens synd och skuld
som så dej tryckte ned.
O Jesus kär, jag glömmer ej...

3. Ja, dina egna svek dej där,
du ensam måste be
och blev förrådd och bunden hårt
där i Getsemane.
O Jesus kär, jag glömmer ej...

4. Men kallnar kärleken till dej,
mej än en gång låt se
vad du i kärlek led för mej
där i Getsemane.
O Jesus kär, jag glömmer ej...

Text: Edward Payson Hammond, sv. text A.H. 28/2 2017
Musik: Asa Hull

Precis som julpsalmen "O Betlehem, du lilla stad" är denna psalm ett direkt resultat av ett besök i "det heliga landet". Författaren har i sin sångsamling Gems of Praise berättat hur han besökte Getsemane någon timme under sin bröllopsresa 1866, och där inspirerades till sin sång. I originalet står det ju också helt konkret om "the hour I spent with Thee".

Men naturligtvis är det Frälsarens sista natt med sina lärjungar i Getsemane (se t.ex. Matteus 26) som författaren i andanom upplever. Getsemane var deras vanliga "utflykts- eller picknickplats", men den här gången var ju situationen minst sagt annorlunda. Redan här börjar Jesus´ lidande, hans tunga själskamp som ingen orkar dela med honom (lärjungarna somnade och flydde sedan).

P.g.a. sitt ämne har psalmen mest sjungits på Skärtorsdagar, kanske särskilt, innan den stod i Svenska kyrkans psalmbok, på frikyrkliga s.k. "Getsemaneaftnar" eller inom EFS. Men den bör ju egentligen kunna sjungas när som helst under året, ifall vi nu verkligen inte vill glömma Jesus´ kamp i Getsemane.

Hammond arbetade länge som evangelist, med särskild inriktning på barn. Hans psalm är inte direkt skriven för barn, men har ändå en enkelhet som kan slå an på alla åldrar.

Asa Hulls melodi trycktes samtidigt som texten i Hammonds Gems of Praise (omkring 1880), men har ofta utsatts för olika utjämningsförsök (jämnare tretakt, fyrtakt med punkteringar o.s.v.). På vissa håll sjunger församlingen på sitt eget vis oavsett hur det står i noterna och oavsett hur kyrkomusikern spelar. Men det är ju ett tecken på att psalmen varit mycket omtyckt och sjungen.