1. Till Jordan i andanom, människa, gå,
en underlig dopakt att skåda!
Det lyster Guds änglar att ivrigt se på,
så hör vad jag här vill bebåda!
Guds Son har nu fyllt sina trettio år,
så följ honom tätt i hans jordiska spår.
Man skall nu din Frälsare döpa.
Var plats där han framträder högaktas bör,
just han som här döps och som snart för oss dör
var kommen att fria oss köpa.
2. Han nu tjänat ut i föräldrarnas hus,
hans ungdom har nu gått till ända.
Gå nära intill detta världarnas ljus
och se vad som sedan skall hända!
Nyss lyste det klart i sin barndomsbygds natt
och ingen av alla dess strålar är matt,
det skall den som beder få känna.
Nu lyser det ljuset, vår Broder, Gud själv,
vid jordens i djupet mest nersjunkna älv,
så stanna, min själ, nu vid denna!
3. Oss möter vid stranden vår Herre och Gud,
den andre Treenhetspersonen,
i mänskonatur och i människohud,
fast kommen från himmelska tronen.
Invigas till Präst var hans ärende här,
att lova att utstå det hemska besvär
som förestod honom, vår frände.
Här står han beredd att bli döpt som en ann´,
och tre år därefter hans blod för oss rann
att lösa oss ur vårt elände.
4. Förunderligt barn som skall döpas idag,
den enfödde Sonen i skötet!
Och Döparen är ju en mänska som jag,
kom hit och beskåda det mötet!
Johannes förvånas och undanber sej:
Långt hellre behövde jag döpas av dej,
jag är ju så oren i grunden!
Men Frälsaren svarar: Nej, döp mej och vet,
att så skall bli uppfylld all rättfärdighet,
vartill jag frivilligt är bunden!
5. Och därpå så sker denna viktiga akt:
Guds Son tar nu dopet som andra.
Och på denna handlingen ligger stor makt,
här höves ej stoftet att klandra.
Nej, vördnad och ödmjukhet passar sej väl,
att tillbe och tacka, det anstår var själ,
ty Frälsaren döps ej förgäves.
Nu nerdoppas Gud i en österländsk flod,
och framdeles tvår han sin mantel i blod
då släktets förbannelse häves.
6. När akten var slut gick han upp ur sitt bad,
vår Konung, den store Profeten,
liksom han en påskmorgon uppstod så glad
med livet och odödligheten.
Nu skyndar han rörd av Guds Ande härfrån,
till öknen han förs, den Välsignades Son,
av djävulen skall han där prövas.
Ditt dop, Herre Jesus, välsigna på oss,
låt ingen för vilken du döptes förgås,
låt tron nu förökas och övas!
Text: Lars Linderot, bearb A.H.
Musik: Folklig koral ("En jungfru födde ett barn idag")
