Ofta hörde du en stämma

Matteus var en publikan

1. Matteus var en publikan, 
den kanske smartaste i stan. 
Bland tullmän var han populär 
//: men annars ganska ensam där :// 

2. Matteus i Kafarnaum 
satt utanför sitt tjänsterum, 
när Jesus kom förbi och sa: 
//: "Matteus, följ mej nu ida´!" :// 

3. Då steg Matteus genast upp, 
gick med i Jesus glada grupp. 
Han sa: "Jag ger en avskedsfest, 
//: där vem som vill får vara gäst!" :// 

4. Men då sa fariséerna 
förargat till lärjungarna: 
"Hur kan er vän och Mästare 
//: alls gå på fest med syndare?" :// 

5. Det hörde Jesus själv och sa: 
"De friska kallar inte jag. 
Men sjuka ska ha läkare, 
//: så klart jag tar mot syndare!" :// 

6. "Gå genast bort och lär er tro 
det som står skrivet i Guds ord: 
'Barmhärtighet vill jag få se, 
//: och inte offren ni vill ge!'" :// 

(7. Johannes´ trogna la sej i:

"Säg, fastar inte ni som vi?"

"Nej, bröllopsgäster mera tar,

//: så länge brudgummen är kvar!" :// )

8. Matteus var en publikan, 
men följde Jesus bort från stan. 
Hans bok om det är inte dum:
//: Matteus´ evangelium! :// 

Text: Andreas Holmberg 27/8 2020 fritt efter Matteus (Matt 9, jfr Mark 2) 
Musik ("Sackeus var en publikan"): Lars Åke Lundberg (1935-2020)

Det var en man som hette Nikodemus

Å Jesus, jag har lovat

1. Å Jesus, jag har lovat
dej trohet livet ut,
så var för alltid hos mej,
min Herre och min Gud!
Jag fruktar inte kampen
för himmelrikets sak,
din smala väg är bred nog
när du mej håller rak!

2. All världen stormar mot mej
och bländar synen min,
jag hör miljoner stämmor,
men låt mej höra din!
Min ovän i och kring mej
vill få mej i sin makt,
men du besegrat ondskan
och står vid vad du sagt.

3. Å Jesus, du har lovat
dem som står fast i tro
att där du är i himlen
ska också de få bo.
Och Jesus, jag har lovat
dej trohet livet ut -
så hjälp mej då att följa,
min Herre och min Gud!

Text: John Ernest Bode 1868 (52 år), övers. från norskan A.H. 2015
Musik: Johann Steurlein

Evigt fast står Herrens fridsförbund

1. Evigt fast står Herrens fridsförbund
som han slöt med oss i dopets stund,
då vi, tvagna från all orenhet,
kläddes skönt i Guds rättfärdighet.

2. Ja, han gav oss där sin egen dräkt,
han som oss på nytt till liv har väckt,
skrev i livets bok vårt nya namn,
tryckte oss som barn i fadersfamn.

3. I vårt dop oss skänktes allt av nåd
enligt evighetens frälsningsråd,
nåd det var att Kristus för oss dog,
nåd, ja, nåd att Gud till barn oss tog.

4. Om vi brutit detta dopförbund
står likväl ännu i denna stund
det förbundet och dess frälsning kvar.
Gud sitt löfte inte svikit har.

5. Fastän fallna, kan som barn vi få
vilken stund som helst till Fadern gå,
tala om vår synd och söka tröst,
smyga oss till trofast fadersbröst.

6. Låt oss prisa Gud för hans förbund!
Må det bli vår trosförvissnings grund!
Varma känslor här så snart förgår,
evigt dock Guds fridsförbund består.

Text: Alfred Johannes Bäck, bearb. A.H.
Musik: Tysk folkmelodi

Bön om bevarande

 

Fader, inför dej jag träder, 

du som mej vårdar och mej gläder 

med gåvor av så många slag! 

Må du mej i nåd bevara 

och mer och mer för mej förklara 

din viljas bud och välbehag! 

Din Ande till till mej sänd, 

en helig kärlek tänd 

i mitt hjärta! 

Min Fader kär,

mej led och bär 

på dina starka armar här!

Text: Charlotte Lindholm 1872 (36 år), bearb. 2026

Musik: Philipp Nicolai 1598

Guds källa har vatten tillfyllest

Text: Bo Setterlind
Musik: Tysk folkmelodi