Jesus, själens enda tröst

1. Jesus, själens enda tröst,
ge mej skydd invid ditt bröst,
medan havets vågor slår,
vilda stormar kring mej går.
Mej i dina armar slut
till dess stormen rasat ut,
led mej under resan lång
fram till himlens hamn en gång!

2. Annan tillflykt har jag ej,
lämna mej ej ensam, nej!
Hjälplös ser jag upp till dej,
uppehåll och trösta mej!
Du är all min tröst, mitt stöd,
enda hjälp i liv och död.
Stanna kvar hos mej och var
mot det onda mitt försvar!

3. Jesus, du är nog för mej,
mer än allt jag har i dej.
Du som är den svages stöd,
hjälp och lindra i all nöd. 
Du har idel helighet,
jag har orättfärdighet,
jag är oren, full av skuld,
du är nådig, god och huld.

4. Nåd i överflöd du ger
nåd för synd och skam du ser,
låt mej genomtvagen bli,
fri och helad inuti.
Du är livets källa klar,
låt den strömma underbar,
bli en källa inom mej
som för evigt ärar dej.

Text: Charles Wesley

Musik: Joseph Parry

Här en källa rinner

 

1. Här en källa rinner,
säll den henne finner!
Hon är djup och klar,
gömd men uppenbar.

2. Andens törst hon släcker
och i hjärta väcker
frid och stilla ro,
kärlek, hopp och tro.

3. Ja, uti dess flöden
gives bot mot döden.
I dess friska flod
blir min vilja god.

4. Du Guds kärleks källa,
du skall evigt välla,
evigt hälsosam
skall din flod gå fram.

Text (=SvPs1986 nr 246): William Cowper 1772 (41 år), Betty Ehrenborg-Posse 1854 (36 år), Emanuel Linderholm 1920 (48 år)

Musik: Engelsk 1800-talet

Denna psalm är en av de endast tio psalmer i nuvarande psalmbok som även före 1986 förekom i alla de psalmbokssamverkande samfundens sång- och psalmböcker. Men nästan varje samfund hade sin egen textversion, inalles tio versioner! Man enades om att behålla Linderholms version från 1937 års psalmbok, trots att den egentligen ligger ganska långt från originalet, och även från Betty Ehrenborg-Posses svenska översättning. Förmodligen uppskattades den helt enkelt för att den var så kort - i motsats till en del av de övriga versionerna!

Vad gäller det bibliska käll-materialet kan jag hänvisa till vad jag skrev om Bo Setterlinds psalm Guds källa har vatten tillfyllest. Men för Cowper stod ett annat bibelord i centrum, det som står hos profeten Sakarja 13:1: "Den dagen skall en källa rinna upp, som renar Davids hus och Jerusalems invånare från synd och orenhet." Det tolkade Cowper utan tvekan som syftande på Jesus´ försonande blod, det som utgöts på korset. Hans psalm publicerades första gången i Conyers´ Collection of Psalms and Hymns (1772). Den översattes till svenska första gången av Betty Ehrenborg-Posse för andra häftet av hennes Andeliga Sånger för barn (1854). Men den finns som sagt sedan dess i ett otal versioner, t.o.m. med olika versmått.

Den som - på goda grunder - misstänker att liberalteologen Linderholm helt enkelt ville göra sej av med de många verser om Jesus´ blod som finns i Cowpers original (och även Betty Ehrenborg-Posses översättning), bör dock notera att just Linderholm med en fin bearbetning såg till att passionspsalmen O huvud blodigt, sårat kom med i psalmboken 1937. Där det inte precis saknas referenser till blod, frälsande blod t.o.m.

William Cowper:

Här är världen, se den vakna

Text: Ylva Eggehorn
Musik: Sven-Erik Bäck

O så skönt att väckas

1. O så skönt att väckas

av Guds kärleks bud,

//: låta armar sträckas

upp mot Gud, vår Gud! ://

2. Samfällt må vi bedja,

stige sångens ljud

//: från vår syskonkedja

upp till Gud, vår Gud! ://

3. Låt oss framåt vandra,

följa Herrens bud, 

//: älska varmt varandra,

främst dock Gud, vår Gud! ://

4. Stäm då upp, min tunga,

morgonsångens ljud!

//: Glada får vi sjunga

snart hos Gud, vår Gud! ://

Text: Charlotte Cecilia af Tibell, bearb. A.H.

Musik. Folkmelodi, norsk variant

C C af Tibell:

Vänligt över jorden glänser

MESSIAS 

1. Vänligt över jorden glänser 
strålen av ett himmelskt hopp. 
Stilla inom tidens gränser 
evighetens sol går opp. 
Ack, så stilla att mitt öga 
hennes sken fördraga må 
och Guds dolda råd förstå. 

2. Ej av världens vise kändes 
den oändligt Vises råd. 
Kristus kom, och dagen tändes, 
full av sanning och av nåd. 
Sanning för den blick som spanat, 
nåd för ångerfulla bröst. 
Så fick jorden ljus och tröst. 

3. Där begären sej fått sprida 
föddes brott och skam och ve. 
Kristus kom, och vid hans sida 
kärlek gick och helgelse. 
Helgelse blev hjärtats yrke, 
kärlek slöt begärens strid. 
Så fick jorden dygd och frid. 

4. De är sälla som vill höra 
vad den evigt Gode lärt, 
de som älskar och vill göra 
vad den Helige begärt, 
de som, ledda av hans Ande, 
lysta av hans milda ljus, 
närmar sej sin Faders hus. 

5. Deras tro ska övervinna 
tidens otro, jordens flärd. 
Deras kärlek skön ska brinna 
i den kärlekslösa värld. 
Deras hopp i tidens skiften 
och i livets aftonstund 
vilar på sin klippas grund. 

6. Milda sken av Faderns ära, 
dina rena strålar sprid 
kring vår jord, så den kan bära 
ljus och tröst och dygd och frid. 
Låt vår jord få bli en förgård
till den himmel, dit du vill 
samla dem som hör dej till.

Text: Johan Olof Wallin, bearb.

Musik: 1694

Gud sin egen Son oss gav

1. Gud sin egen Son oss gav
nu i juletider,
därför sej ett lovsångshav
över jorden sprider,
därför hör vi än i dag
vad Guds Son oss lärde:
ge, ja, ge till Guds behag,
ge, och ge med glädje!

2. Ge åt Gud ditt hjärta hän,
ge och se din nästa,
ge din ovän och din vän,
ge dem av ditt bästa,
ge tills du blir tom och arm,
inget ska du mista,
ge tills du blir rik och varm,
rik när allt ska brista.


Text: Gustav Jensen, sv övers A.H. 2015
Musik: Kristian Lindeman

G Jensen:

Kom, följ i anden med

1. Kom, följ i anden med
till Jordanfloden ned!
Här står Johannes färdig,
men känner sej ovärdig.
Där dopets vatten rinner
vi himlen öppen finner.

2. Här är i tjänardräkt
vår Herre av vår släkt,
här ser vi den sej ställa,
vars ord är livets källa.
Där dopets vatten rinner
vi himlen öppen finner.

3. Det gamla livsförbund,
med lampan tänd var stund,
är här i änglamannen
som står till tjänst på stranden.
Där dopets vatten rinner
vi himlen öppen finner.

4. Ett nytt förbund på glänt -
ett evigt ljus är tänt
och strålar över tiden,
Guds Son går ut i striden.
Där dopets vatten rinner
vi himlen öppen finner.

5. Här möts när dagen grytt
ett gammalt och ett nytt,
vi ser den dolda skatten
när Jesus döps i vatten.
Där dopets vatten rinner
vi himlen öppen finner.

6. Här stoft och Ande kan
förenas med varann.
Hör Faderns budskap ljuva,
se himlens milda duva! 
Där dopets vatten rinner
vi himlen öppen finner. 

7. Den store änglaman,
med vatten döper han,
men visar hän med handen
på den som ger oss Anden.
Där dopets vatten rinner
vi himlen öppen finner.

8. Vi har vår Herres dop,
hans ord gör alltihop
och binder vattnet samman
med helga himlaflamman.
Där dopets vatten rinner
vi himlen öppen finner.

9. I dopets ord och pakt
Gud eld och Ande lagt,
som i hans kyrka brinner
tills rum och tid försvinner.
Där dopets vatten rinner
vi himlen öppen finner.

Text: Nikolaj Frederik Severin Grundtvig 1853 (70 år), sv. övers. A.H. 7/1 2018
Musik: Jakob Regnart