Guds Lamm, hör, hela jorden

Alt. koral:



VID EN HÄLSOBRUNN

1. Guds Lamm, hör, hela jorden
vill hedra din person:
din kyrka sjunger orden
i Andens kraft och ton,
med fågelskarors kvitter
är himlarymden full
och tusen blomsters glitter
betäcker jordens mull.

2. Du själv är hälsobrunnen
där livets flod upprann.
Dess like är ej funnen,
kom, drick här, alle man!
Här måste mörkret vika,
vi stärks till kropp och själ:
kom, fattiga och rika,
och må för evigt väl!

Text: Anders Carl Rutström, ngt bearb. A.H.
Musik: George Webb, alt Toivo Kuula

A C Rutström: 

Du ädle Jesus Krist är

1. Du ädle Jesus Krist är

vår glädje, sol och sköld.

Ditt ljus och hägn ej brister,

värm upp vårt sinnes köld.

Ge kärlekseld i hjärtat,

knyt samman fridens band,

vänd bort all sorg och smärta

med mild och mäktig hand.

2. Du Sarons blomster sköna,

du lilja i grön dal,

må du vår själ bekröna

med alla dygders tal.

Av Sion må hon fuktas

med nådens dagg, så hon

förskönas och befruktas

som ros på Libanon.

3. Välsigna årets gröda

och vattna du vårt land.

Ge oss var dag vår föda,

välsigna sjö och strand.

Ditt fotspår drype fetma

med näring åt vår jord,

och flöde nådens sötma

till oss av livets ord. 

Text: Israel Kolmodin, bearb 

Musik: Svensk 1694

Sköna sommar

Text och musik: Sören Janson

Kom ljuva ro och sommarnöje

1. Kom, ljuva ro och sommarnöje,

du härlighetens förebild!

Den tid på denna jord vi dröjer

förljuvar du och gör så mild.

Då sjunger Andens näktergal

i Sarons täcka blomsterdal.

2. Välkommen hit, du Sions konung

och herde god för dina lamm,

som smord med olja, rik på honung

för hela världen träder fram,

ger ljuvlig skugga långt ifrån,

som cedrarna på Libanon.

3. Du är en evig hälsokälla

av nåd och liv, av must och märg,

som aldrig slutar övervälla

de dinas boning, Sions berg.

Du är en outöslig brunn

för varje själ och törstig mun.

4. Vem är då krank och inte dricker,

vem är som hör och ej ger akt?

Vem har en själ och märker icke

vad Herren, Herren själv har sagt:

att han till oss har gott behag,

att nu är salighetens dag!

5. Nu är en sol för oss uppgången,

och vi fått höra nådens röst.

Vår fiende är evigt fången,

var mänskosjäl är återlöst.

Vi i förbund med Herren står,

och ännu varar nådens år!

6. Ni blommor som bekläder jorden,

ni örter utav tusen slag,

du fågelsvärm som kvittrar orden

på vår och eder Konungs dag,

ni träd och fiskars menighet

och allt vad jorden nämna vet,

7. ni stora hav och branta floder,

ni bäckar klara som kristall,

ni hårda berg och marmorstoder,

er enda syssla vara skall

att tala om en evig hand

som råder över alla land.

8. Men hör ni, frälsta mänskosjälar:

när träd och djur blir glädjens tolk,

skall vi som varit dödens trälar

och nu av nåd är Herrens folk

stå stummare än stock och sten?

Nej, stäm nu in här var och en:

*9. Halleluja av hela jorden,

halleluja av den som tror,

halleluja av helgons orden,

halleluja av änglakor,

halleluja av gammal, ung,

halleluja för Sions Kung!

Text: Anders Carl Rutström, bearb A.H.
Musik: Ur mel till Sions nya sånger, utg av Joël Blomqvist ("Vår store Gud gör stora under")


A C Rutström:

Han ska gå framför

//: Han ska gå framför,
ja, framför Herren ://
Han ska gå framför,
ja, framför Herren,
han ska gå framför Herren.

1. //: Just med samma kraft
och ande som Elia haft ://
just med samma kraft
och ande som Elia haft
ska han gå framför Herren.
Han ska gå framför...

2. //: för att vända fädernas
hjärtan till barnen ://
för att vända fädernas
hjärtan till barnen,
ska han gå framför Herren.
Han ska gå framför...

3. //: för att ohörsamma
ska få ett nytt sinne ://
för att ohörsamma
ska få ett nytt sinne,
ska han gå framför Herren.
Han ska gå framför...

4. //: så att Herren får

ett folk som är berett ://

så att Herren får

ett folk som är berett,

ska han gå framför Herren.

Han ska gå framför...

Text: Gabriel (Luk. 1:17) jfr Malaki (Mal. 4:5-6) och Sakarias (Luk. 1:76)

Bort med tanken, sorgsna hjärta

Text: Paul Gerhardt 1647, sv övers Petrus Brask 1690, bearb Jan Arvid Hellström 1983
Musik: Genéve 1551

Så rörde Anden Sakarias' tunga

1. Så rörde Anden Sakarias´ tunga! 
Den stumme prästen muntert kunde sjunga 
sin lovsång med en hög och tydlig röst: 
Lov ske dej, Gud, du Israels rätte Herre, 
att du ditt folk från synd som tyngt allt värre 
har återlöst! 

2. Ett frälsningshorn så många här till glädje 
du reste upp i Davids hus och säte 
som du genom profeterna har sagt. 
Du frälsar oss från alla som oss hatar, 
från synd och värld, från helvetet och satan,
trots deras makt. 

3. Din pakt och ed till Abraham med flera 
du håller troget, ja, du gör än mera: 
Du rycker oss ur fiendernas hand 
och vill oss i din kärleks tjänst få städsla, 
en tjänst för hela livet utan rädsla 
och träldomsband. 

 4. Och du, min son, som nyfödd är och liten, 
du ska få bli en Guds profet med tiden, 
bereda väg och plats för Herren här. 
Du för ditt folk hans frälsning ska förkunna, 
så de förstår att deras synder tunga 
förlåtna är. 

5. Lär dem då också, att de ej förtjänar 
sitt barnaskap med dygd, att Gud förlänar 
det av sin mildhet och barmhärtighet. 
Han själv ska komma ner till oss från höjden, 
ja, Jesus, du vars väg Johannes röjde 
har gett oss det, 

6. så du för alla som i mörker tvinar, 
med evigt ljus och klarhet ska få skina 
(det är ditt ord och evangelium) 
och så oss in på fridens vägar styra – 
ja, där din kärlek allt ska genomsyra 
du ger oss rum.

Text: Petter Dass 1680 ca, sv övers A.H. 9/11 2018
Musik: Harald Gullichsen 1977