En samling kristna sånger till minne av sångförfattaren Lina Sandell (1832-1903) och trubaduren och kompositören Oscar Ahnfelt (1813-1882) . Kommentera gärna och föreslå förbättringar! Av upphovsrättsskäl kan inte alla verser och melodier publiceras här, även om jag sökt tillstånd från något fler än dem som varit döda i 70 år ;o). Förhoppningsvis blir "Nätsionstoner" till glädje och uppbyggelse, allteftersom den växer fram. Välkommen! Hälsningar Andreas H. (andreas.g.holmberg[at]gmail.com).
1. Själv oföränderlig och en, o Gud, oss Andens enhet giv! Du som i dopets bad gör ren och ger oss tro och hopp och liv! 2. En är den gode Herdens hjord, de dina känner du igen, varhelst de lyssnar till ditt ord, hur långt kring jorden spridda än. 3. Ja, där blott en förkrossad själ upprättad blir av nådens röst, där är din kyrka likaväl som när en mängd tar mot din tröst. 4. Som du vid stängda dörrar stod hos vänner i Jerusalem och bjöd dem frid och gav dem mod och ut i världen sände dem, 5. nu här bland oss osynlig stå och med ditt ord, din Ande bjud, så tvivlarn själv utropar då: "Jag tror, min Herre och min Gud"! 6. Min Gud, att lyfta mej till dej du ville själv en mänska bli, och, Herre, du ju köpte mej med eget blod från träldom fri. 7. Så skulle jag ej på dej tro, ej älska, lyda dej som din? O, kom att i mitt hjärta bo, där vig ditt rätta tempel in!
Text: Charles Wesley, sv övers Frans Michael Franzén, bearb. A.H.
1. Med helig fröjd, Jerusalem, stäm upp en sång från glädjens hem! Låt tonen klinga ljuvlig här, för påskens högtid inne är! 2. Nu Juda lejon seger vann, för evigt döden nedslog han. Nu till ett oförgängligt hopp hans röst de döda väcker opp. 3. Av livets varma morgonkyss nås bytet döden rövat nyss och skaror lösta ur dess band med Jesus nalkas ljusets land. 4. Vi stridsmän nu mot målet ser och dej, vår Konung, ödmjukt ber: o låt oss efter slutad strid hos dej få bo till evig tid!
1. Triumf! Halleluja! Välkommen, Jesus, var från stridens fält och höjder, så munter, full av fröjder, i segerdräkten röda, uppstånden från de döda! 2. Du hade i din nöd ej något slag av stöd, din egen arm och iver ditt stora verk bedriver, så blev du segerherre i både stort och smärre. 3. Just för att du för mej så djupt förnedrat dej, och till vår tjänst på jorden för fallna dukat borden, är du nu herre bliven, har fått dej all makt given. 4. Om först en kvinna var att tro på lögnens far, nu allra först en kvinna fick se dej övervinna och vittnade om seger, att du var död men lever! 5. Den Josef som vart såld av oss i dödens våld all oförrätt nu glömmer och ingen av oss dömer, oss syskon vill benämna och allt sitt goda ämna. 6. O Jesus, dej ske pris som på så härligt vis har segrat över döden, oss arma frälst ur nöden, att vi med själ och tunga ditt pris och lov kan sjunga!
1. Välkommen åter från de döda, Fridsfurste, Hjälte, Evig Far, som ormens huvud krossat har! Nog sågs din kropp i striden blöda, ditt hjärta brast, din mun vart kall, av sorg vi knappt ett ord förmådde, men som en Simson du dock rådde och segrade mitt i ditt fall! 2. Se! Lejonet av Juda vinner trots dödens udd och satans skott! Nu har det sådant byte fått, vars like ingenstans man finner: var enda dyrbar mänskosjäl från honom ulven hade rövat, men fåfängt nu sin styrka prövat, ty Hjälten var Immanuel! 3. Han är uppstånden, uppenbarad för våra ögons häpna syn. Som solen strålande i skyn står han helt härlig och förklarad! O vilken lycklig morgonstund! Kom, bräckta rör, här får du styrka, nu kan du på din sällhet yrka, sen Frälsarn lagt så säker grund! 4. Upp, tungospel, upp, ärestoder, upp, fröjdeskott från hjärtats skans! Må alla fläta segerkrans åt en så nådig vän och broder! Lägg skrymtan bort! Här blir en dag, då han allt folk för domen ställer, då intet jäv och konstgrepp gäller, men allting skiljes efter lag.
1. Skall jag mitt hjärtas tro bekänna, så är min otros jämmer slut. Min stora glädje är nu denna att världens furste kastats ut. Jag är i Lammets död och blod nog salig, helig, ren och god. 2. Jag nekar ej att jag har brutit förbundet och förstört min del, jag länge nog hans nåd förskjutit och gjort vart ögonblick ett fel, men är den stor, min syndaflod, långt större Lammets död och blod. 3. Se, därav räknar jag min lycka, att Jesus själv till grund är lagd. Skall någonting mitt hjärta trycka, skall jag för lagen gå försagd, när jag är Herrens ögonsten, i Jesu blod som himlen ren? 4. Så är jag nöjd i själ och sinne. Min Jesus mer än Adam är. Guds Ande vittnar ock därinne att jag, som barn, är Fadern kär. Jag gör som Luther skrev till mej: "Var man må nu väl glädja sej." 5. Bort därför, satan, synden, döden! Jag ler åt allt ert tyranni. Ligg själva kvar i avgrundsglöden, men mej har Frälsaren gjort fri. Jag vilar trygg i Jesu famn, besegra honom, om ni kan!
1. Stå upp, för solen fram har gått ur nattens dunkla sköte! Ur graven Jesus har uppstått, gå salig till hans möte! Han har besegrat dödens makt och livet fram i ljuset bragt till hela världens glädje.
2. Ur syndagraven nu stå upp och sök det rätta livet! Nu för din längtan och ditt hopp ett härligt mål är givet. Till himmelen, där Jesus är, du rikta må din själs begär, om du vill målet hinna. 3. På korset offrat har Guds Lamm en evig frälsning funnit, och lejonet av Juda stam har härligt övervunnit. Oss givs rättfärdighet och frid, vår löftesman i väldig strid har fienderna slagit. 4. Men eftersom han seger vann bör även du nu strida, för kraft till striden skänker han och seger kan du bida. Med tillit upp till honom se och i förnyat leverne din Frälsare nu tjäna. 5. Räds ej för djävul, värld och död och mörkrets hela skara! Han lever, hjälparen i nöd och kan dej väl bevara. Den starke segerhjältens hand som sönderbrutit dödens band är än de svagas styrka. 6. O Herre Jesus, du som är från död till livet gången, låt aldrig fiendernas här mej svage hålla fången. Nej, giv mej nåd att verka fritt och tjäna dej i riket ditt, där du oss plats förvärvat.
7. Du prisas här i skröplighet av dem som nåd har funnit, men bättre i din härlighet av dem som målet hunnit. Du köpt oss fria med ditt blod, så Jesus, ge oss kraft och mod att seger med dej vinna!
1. När tiderna går så mycket förändras, så lite består. Berömda sänks ner i de glömdaste hav, men evigt vi minns Jesu kors och hans grav. Där såg jag hur himmelen öppnade sej, //: han dog ju för mej :// 2. Han utgick från Gud, han kom för att bära om kärleken bud, att lösa oss alla ur helvetets band, att leda oss bort ifrån avgrundens rand. Från korset som gavs honom flydde han ej, //: han dog där för mej :// 3. Och helvetets här ska aldrig mej skilja från den jag har kär. Om ormen mej högg med sin giftiga tand, en blick på hans kors ger mej läkedom sann. Om vägen än smalnar jag lämnar den ej, //: han dog ju för mej :// 4. Du dog ju för mej! Välsignade, vad kan jag göra för dej? Ack, allt vad jag kan är att fly till din famn och börja var dag i ditt heliga namn. Från död till uppståndelse går jag med dej, //: du dog ju för mej! ://
1. Fröjd i höjden, så att fröjden genljud ger i världen all! Fröjd på jorden,
jubelorden ger i himlen återskall! Fröjdes djuren, all naturen, botat är nu Adams fall, 2. gäldad skulden, helgad mullen, ty uppstånden Jesus är, vreden stillad, lösen gillad av vår Gud och Fader kär, döden dräpen, satan häpen att hans välde stäcktes här. 3. Låt oss skynda att ur synda- fängelset med glädje gå! Tänd var lampa och nertrampa satan som la bojan på! Strax på stunden från avgrunden, syskon, låt oss nu uppstå! 4. Sjung nu psalmer, frambär palmer åt vår Gud och Människa, som nu äger härlig seger över väldigheterna. Draken krossat, oss förlossat har han ju! Halleluja!
1. Av hjärtat jag gläds åt att Jesus uppstod! Han seger har vunnit, en fristad mej funnit, //: en vila så god :// 2. Ja, tack vare dej blir min grav som en hamn! För sorger och möda och sår som vill blöda //: snart läks i ditt namn :// 3. Den dag jag får höra dej ropa mitt namn, ur graven jag hastar och svepningen kastar //: och flyr till din famn :// 4. Då samlas de dina som sov i sin grav, i rader så långa, oräkneligt många //: som vågor i hav :// 5. Till välkomst basuner då ljuder som bäst, ja, lovsång ska tona, där går med sin krona //: den brud du dej fäst :// 6. Den skara du löste ska följa dej glad i skinande dräkten, med sången du väckte, //: till himmelens stad :// 7. Vår segrande Herre och väldige Gud, du utstod all fara för att vi ska vara //: din himmelska brud ://