Jesus, din ljuva förening att smaka

1. Jesus, din ljuva förening att smaka
längtar och trängtar mitt hjärta och sinn´.
Dra mej från allt som mej håller tillbaka,
för mej i dej, o min Frälsare, in!
Visa mej tydligt min fåfänga möda,
visa var bottenlös avgrund i mej,
så jag av lagen blir lagd bland de döda,
men efter anden får leva för dej.

2. Styrk du mej kraftigt i själen här inne,
så jag kan märka vad Anden förmår!
Styr du min tunga och styr du mitt sinne,
led mej och stöd mej så svag som jag går!
Det jag har samlat jag gärna må mista,
om du allena i själen vill bo,
då må du ta, du mitt första och sista,
allt som fördärvar min innersta ro.

3. Å, den som verkligen kunde sej lära
dö från sitt eget och offra sej hel,
så att jag kunde dej helhjärtat ära
och inte halvhjärtat ge dej en del!
Jesus, som gav mej ett hörande öra,
räck mej nu också din kraftiga hand,
så jag alltmera min vandring kan göra
just som en kristen, med Anden som pant!

4. Käraste Jesus, du må dej förbarma,
dölj ej ditt ansikte längre för mej!
Ädlaste skatt för de andligen arma,
fyll du mitt uttömda hjärta med dej!
Låt så därinne din kärlek få verka,
ge mej din skrud, men kom själv ända in!
Ge mej en tro som i livet kan märkas,
så jag för evigt kan kalla mej din!

5. Nådige Jesus, så vill jag mej binda
vid dina löften, ditt fasta förbund.
"Kom, den som ber och som söker ska finna!"
Så ljöd ju orden från sanningens mun.
Jag vill med kvinnan från Kanaans länder
ropa i längtan och ej tiga still
förrän på bönen det svaret du sänder:
"Amen, ja, amen, dej ske som du vill!"

Text: Johann Ludvig Konrad Allendorf 1712 (19 år)
Musik: Norsk folkmelodi från Gudbrandsdalen