1. Nu tändas tusen juleljus
på jordens mörka rund.
Och tusen, tusen stråla ock
på himlens djupblå grund.
2. Och över stad och land i kväll
går julens glada bud
att född är Herren Jesus Krist,
vår Frälsare och Gud.
3. Du stjärna över Betlehem,
o, låt ditt milda ljus
få lysa in med hopp och frid
i varje hem och hus.
4. I varje hjärta armt och mörkt
sänd du en stråle blid,
en stråle av Guds kärleks ljus
i signad juletid.
Text och musik(=SvPs1986 nr 116): Emmy Köhler 1898 (40 år)
Denna folkkära julaftonspsalm trycktes första gången i Lina Sandells årskalender Korsblomman för 1899 (try. 1898) och togs under 1900-talet in i otaliga folkskol- och söndagsskolsångböcker, ja, även församlingssångböcker. Men inte förrän 1986 i psalmboken. Se även artikel på Wikipedia.
Andra strofen innehåller en klar bekännelse till Jesus´ gudomlighet. Annars är det dogmatiska innehållet inte särskilt framträdande, däremot inledningens ljustema (där stjärnorna på himmelen beskrivs som motsvarigheten till våra levande ljus) och de två sista strofernas innerliga bön, formellt till Betlehemsstjärnan (!) men reellt till Kristus (som ju enligt Uppenbarelseboken 22:16 säger: "Jag är den klara morgonstjärnan"). En bön om en stråle av Guds kärleks ljus i varje "armt och mörkt" hjärta.
Denna psalm är en av de relativt sällsynta där text och musik är skapade av samma person, som bl a var lärarinna åt den sjuklige prins Erik (Gustafs och Viktorias son, bror till kronprins Gustaf Adolf).
Psalmen är alltså ett helgjutet konstverk, som blivit både välkänt och folkkärt, tillsammans med Den blomstertid och Härlig är jorden en av få psalmer som nuförtiden känner till och t o m kan helt eller delvis utantill. Vilket bekräftas bl a av punkgruppen Ebba Gröns chockerande travesti för att bl.a. uppmärksamma de hemlösas situation: "Nu släckas tusen mänskoliv."
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar