En samling kristna sånger till minne av sångförfattaren Lina Sandell (1832-1903) och trubaduren och kompositören Oscar Ahnfelt (1813-1882) . Kommentera gärna och föreslå förbättringar! Av upphovsrättsskäl kan inte alla verser och melodier publiceras här, även om jag sökt tillstånd från något fler än dem som varit döda i 70 år ;o). Förhoppningsvis blir "Nätsionstoner" till glädje och uppbyggelse, allteftersom den växer fram. Välkommen! Hälsningar Andreas H. (andreas.g.holmberg[at]gmail.com).
1. Låt ditt ansikte oss lysa, Herre, även detta år, du som är alltjämt densamme, så i morgon som i går! Du som har all makt på jorden, led oss vid din starka hand genom öknens alla faror tills vi hunnit löftets land.
2. Låt ditt ansikte oss lysa såsom det i gången tid lyst för flyktingen i Betel, lett ditt Israel i frid, visat Moses, då han ropat, väg, där spår till väg ej fanns, kastat över mörka vågen morgonsolens purpurglans.
3. Hjälp oss, Herre, att besinna vad du hitintills har gjort, att ock vi i tron må bida av din godhet något stort! Hjälp oss under livets skiften, så i klar som mulen dag, skåda upp till dig och vila
stilla blott vid ditt behag.
4. När förhärjande som haglet otrosstormen brusar fram, lyft vårt öga och vårt hjärta till det blödande Guds Lamm! Låt din kyrka och församling, uppå hälleberget byggd, växa och fullkomnas, Herre, i det helga korsets skygd.
5. Låt ditt ansikte oss lysa på den väg oss återstår! Ja, om detta år, o Jesus, skulle bli vårt sista år, säg oss då att du gått före genom dödens mörka dal att bereda åt oss alla rum uti Guds fröjdesal!
Text: Lina Sandell 1886 (54 år), ngt bearb. i anslutning till finländska Sionsharpan
1. O så hastigt de flyr, våra dagar och år, ja, det är såsom flöge vi bort! Som den härliga sommar och blommande vår är vår livstid förgänglig och kort! Som en nattväkt framskrider, omärkligt förgår, så försvinner för oss våra år.
2. O så hastigt de flyr, våra dagar och år, lika strömmen som sjunker i hav! För var knäpp, för vart slag, som en pendel här slår, utav livet ett stycke klipps av. Snart därframme vid gränsen envar av oss står, då de flytt, våra dagar och år.
3. O så hastigt de flyr, våra dagar och år! Djupt i stoftet vi böjer oss ned, och vi beder: För Frälsarens pina och sår, för den smärta på korset han led, ack, vår Fader, förlåt oss vår syndaskuld svår, vad vi felat det bortgångna år!
4. Och om nådigt du skänker oss ännu ett år, o, giv kraft med förlåtelsens frid! Låt oss märka, att jämt vid vår sida du går, så vi modigt kan kämpa vår strid, så vår fiende aldrig besegra oss får i det kommande, okända år!
5. Och när sist de har flytt, våra dagar och år, och vårt timglas har helt runnit ut, och den härliga evighetsdagen uppgår, den som aldrig skall få något slut: Herre, giv, att envar av oss fira då får i din himmel sitt evighetsår! Text: Johannes Neander 1888 (42 år), bearb.
1. De flyr, våra år, likt brusande strömmen i gryende vår, likt fallande löven i skogen, men Herren är trofast och trogen. 2. Han skiftar i nåd de flyende dagarna efter sitt råd, och själv han förblir oss så nära att hjälpa, välsigna och bära. 3. De flyr, våra år, likt dimman för vinden, likt dagen i går, men över dem, när han oss leder, förlåtelsens mantel han breder. 4. Allt hitintills du, o Herre, har hjälpt oss, härefter ännu du också ska hjälpa och leda och väg genom öknen bereda. 5. Vi flyr till din famn, för vi har ju uppkallats efter ditt namn. Ja, Frälsare, vi är ju dina, så låt då ditt ljus för oss skina! 6. Om korset du ger, så låt det ej trycka till jorden oss ner, nej, trycka oss tätt till det hjärta, som burit vår nöd och vår smärta! 7. Välsigna vårt land och sträck över alla din skyddande hand, för ofärd och nöd oss bevara och avvänd var hotande fara! 8. Ja, Herre, vår Gud, håll alltid i hoppets förbidan din brud, och giv att de flyende åren oss närmar den eviga våren! Text: Lina Sandell, ngt bearb. Musik: Theodor Söderberg T Söderberg:
1. Vår store Överherde, till dej vår lovsång går! Du fått all makt i himlen och på jorden. Din hjord så väl du vårdat i detta gångna år, och därför finns den även kvar i Norden. Du som för oss var dödad, du lever, och din hand bär spiran över världen och över detta land, bär nycklarna till döden och dess rike. 2. Om du nu åter sänker hit ner till denna jord ett nådens år i hemlig, dunkel slöja, vi vet ej vad det gömmer, men har ditt löftesord att alla dagar du bland oss vill dröja. Och har vi dej, vår Herre, vår Herde stark och god, och dina helga källsprång: ditt ord och offerblod, vi går de dolda skiften glatt till mötes. 3. Ja, vare det som kommer ett härligt Herrens år, din nåd och makt gör känd på hela jorden! Sök upp, församla, vårda de många vilsna får, föröka nu och stärk den klena hjorden. Låt många nu få smaka hur underbar du är och bli i trons gemenskap med dej, o Jesus kär, förenade och saliga för evigt. 4. Bevara dina trogna, o Herre, denna tid i trons uppriktighet och Andens enhet, i kärlek och i glädje, rättfärdighet och frid - behåll bland oss ditt ord i kraft och renhet. Utrusta dinavittnen med tröst och tålamod, så att de alltid frimodigt vittnar om ditt blod, och korsets smälek glatt med dej vill bära. 5. För hedningarnas skara, o Gud, vi ber till dej, som evangelium åt alla unnar! Låt sändebudens fötter då låta höra sej, som seger genom Frälsaren förkunnar! Välsigna våra syskon som nu ibland dem går, och låt en väldig skara, långt fler än vi förstår, en gång hos dej, o Jesus, saligt mötas. Text: Carl Olof Rosenius 1851 (35 år), bearb. Musik: Kaarlo Waismaa (1869-1947)
och tänk i nåd på Sveriges land! //: Halleluja, vår Gud! ://
5. Ditt evangelium, ditt ord
låt rätt förkunnat bli,
att själen bjuds till nådens bord
från dundrens Sinai!
Giv Andens ljus åt syndens barn
och riv du sönder satans garn!
//: Halleluja, vår Gud! ://
6. Sörj du för oss, o Herre själv,
så blir ju allting väl!
O Jesus, dränk i nådens älv
allt kiv och syndigt gräl!
Tänd tro och kärlek bland oss så,
att Kristi sinne råda må!
//: Halleluja, vår Gud! ://
7. Nu sjunger vi med himlens här:
Halleluja, vår Gud!
Ett evigt tack vi nu frambär:
Halleluja, vår Gud!
Nu allt vad liv och anda har
uppstämme lov till Gud, vår Far:
//: Halleluja, vår Gud! ://
Text: Anders Carl Rutström 1767 i sin landsflykt (46 år) [Textbearbetning och copyright Lennart Johansson, källa sångboken Lova Herren 1987, publ. med tillstånd] Musik: Artur Erikson