En samling kristna sånger till minne av sångförfattaren Lina Sandell (1832-1903) och trubaduren och kompositören Oscar Ahnfelt (1813-1882) . Kommentera gärna och föreslå förbättringar! Av upphovsrättsskäl kan inte alla verser och melodier publiceras här, även om jag sökt tillstånd från något fler än dem som varit döda i 70 år ;o). Förhoppningsvis blir "Nätsionstoner" till glädje och uppbyggelse, allteftersom den växer fram. Välkommen! Hälsningar Andreas H. (andreas.g.holmberg[at]gmail.com).
1. Sen Jesus gjorde själen fri Guds rikes ljus jag lever i, trots nöd som än på jorden rår är himlen nära var jag går. Halleluja, min himmel här är att min synd förlåten är! Jag jublar, sjunger om igen: Där Jesus är, är himmelen. 2. Långt borta kändes himlen förr och sluten var min hjärtedörr. Nu mörkret skingrats, allt är väl, ett himmelskt ljus lyst upp min själ. Halleluja... 3. Vad spelar då min plats för roll, på fjärran höjd, på nära håll, i stuga, slott och lägenhet, där Jesus är, är salighet. Halleluja... Text: Charles Butler 1898, sv. övers. A.H. 2015 Musik: James Milton Black 1898 (42 år) C Butler
1. Se, nu stiger solen ur havets famn, luft och böljor blossar i glöd och brand. Vilket saligt jubel där allt var tyst, sedan ljuset landat och världen kysst! 2. Jag vill andas luften i fulla drag, sjunga Gud en sång för den ljusa dag, tacka för en morgon med liv och glöd, att mej dagen gläder, trots synd och död, 3. tacka Gud som just när hans sol gick opp, lät mej känna morgon i själ och kropp, så att mörkret rymde med hjärtats ve och jag kunde be: låt din vilja ske! 4. Ja, jag vill få omfamna dej, min dag, värma mej vid dej, vid Guds välbehag, kalla dej vid namn, vid allt gott jag vet, mor och syster, älskade, hör du det? 5. Ljusets vågor visar i himlen in, varifrån jag nås av en morgonvind, just som om av ljuset den andats ut, o du milde Skapare, Far och Gud! 6. En gång ska jag segla på nattmörkt hav, sakta stäva fram mot min svarta grav. Livets Gud mej skyddar, jag är hans barn, milt hans hand mej löser från dödens garn. 7. Se, då stiger sol upp ur hav på nytt, alla dödens skuggor för evigt flytt! Vilket segerjubel med liv och lust: ljuset lyser evigt på himlens kust!
Text: Jakob Knudsen 1891 (33 år), övers. A.H. 2013 Musik: Lars Nielsen 1891, alt. Oluf Ring 1915a
1. Gud, när du till uppbrott kallar hela livet träder fram: barndom, ungdom, mogen ålder, vardag, vänskap, stolthet, skam. Allt jag ser vid dödens port: sorg och glädje, smått och stort. 2. Tack, min Gud, för livets glädje, smultronställena vi fann, tack för hjälp och stöd i sorgen, tack för varje vän jag vann! Tack för minnen, tack för hopp, tack för sinnen, tack för kropp! 3. Gud, för dej jag vill mej böja, bikta all min synd för dej. Du som ser i det fördolda, ser du någon tro hos mej? Dåligt löd jag dina bud, svagt mitt vittnesbörd, o Gud! 4. Herre, sätt dej vid min sida, du har tid när andra går. Ge din frid och inte världens, du som varje suck förstår. Låt ditt kors få stråla klart, mest när döden kommer snart. 5. Du som till ditt verk mej kallat och som nu mej vila bjöd, du som räknat mina dagar och som gav mej livets bröd, hjälp mej i min sista stund, evigt gäller vårt förbund!
Text: Lyder Brun 1913 (43 år) Musik: Ludvig Mathias Lindeman
