lördag 20 juli 2024

Är det ej helt, vad Gud oss uppenbarat


1. Är det ej helt, vad Gud oss uppenbarat?
Är det ej ett från början och till slut?
Hur kunde Evangelium bli förklarat,
om profetian icke gått förut?

2. Det står för evigt, vad de har gemensamt,
de två förbunden; och det främsta är,
att över allting älska Gud. Det ensamt
om bådaderas enhet vittne bär.

3. Ej blott till Israel, nej, till oss alla
ur Sinais åskmoln höjdes Herrens röst.
Den skarpa domsbasun där hördes skalla
genljuder än från syndarns slagna bröst.

4. Som i ett tornur, på de tolv i ringen
vad tiden lider allas ögon ser,
så, vad är rätt, vad brytas må av ingen,
de tio bud, de tvenne tavlor ter.

5. Dem vill man dock ifrån oss fjärran skjuta.
Hur kan man det, då Han, som kommen var,
att allt fullborda, allting sammansluta,
med sitt insegel dem förnyat har?

6. Vems var den röst, som Moses´ anda väckte?
Vem var den ängel, som för honom gick,
som folkets törst ur brustna klippan släckte,
och brödet gav, som det från himlen fick?

7. "Mitt namn i Honom är", så Herren sade,
och hör: som Herren själv, så bjuder Han.
Hos Abraham Han redan gästat hade,
och det var Honom, Jakob övervann.

8. Dold inom sej, blir Gudomen i Ordet,
Enfödde Sonen, för oss uppenbar.
Som Skaparordet, Hans är ock budordet.
Hos Gud Han före tidens början var.

9. "Förklara mej", så bad Han själv på jorden,
"o Fader! som jag, förrän världen fanns,
stått härlig inför dej". Märk väl de orden:
av evighet den klarheten var hans!

Text: Frans Michael Franzén 1842 (70 år), ngt bearb. 2022
Musik: Erkki Melartin 1923
 

F M  Franzén:
Frans Michael Franzén porträtterad 1823 av Johan Gustaf Sandberg

fredag 19 juli 2024

torsdag 18 juli 2024

Var min vision



1. Var min vision och mitt hjärtas regent,
du som ditt ansikte till oss har vänt!
Var nu min tanke i vardagens brus,
var under dagen och natten mitt ljus!

2. Får jag ej rikedom, ära och makt
är du mitt arv, min merit och min vakt.
Ingen som du tar i hjärtat mej fatt,
himlarnas konung, ja, du är min skatt.

3. Var nu min visdom, du eviga Ord,
låt som i himlen din vilja bli gjord.
Mitt hjärtas hjärta, vad än från mej flyr
var min vision, du som världarna styr.


Text: Dallán Forgaill? (530-598) "Rop tú mo baile", eng. övers. av Mary Elizabeth Byrne 1905 (25 år), versifiering Eleanor Hull 1912 (52 år) "Be Thou my Vision"sv. övers. Andreas Holmberg Kristi förklarings-helgen 2012

Målning som föreställer Dallán Forgaill:

Dej, ljusens Fader, vare pris



1. Dej, ljusens Fader, vare pris: 
jag fick till rikedom 
det ord som gör den fromme vis 
och gör den vise from. 

2. Hur ljuvt, hur hjärtligt talar du 
i detta dyra ord 
till mej som går, ett barn ännu, 
o Fader, på din jord! 

3. Väl har naturens rika prakt 
med tusen stämmors ljud 
till min försagda tanke sagt 
att du är stor, o Gud. 

4. Din väldighet, ditt majestät, 
ditt underfulla råd 
jag såg i solens höga fjät 
och gräsets minsta tråd. 

5. Dock låg för mej din mening skymd, 
ditt hjärta jag ej fann 
och i en mörk, oändlig rymd 
jag som ett stoft försvann. 

6. Men gryning blev kring Sinai, 
på Tabor uppgick dag, 
och själen såg, från töcken fri, 
din lag, ditt välbehag. 

7. Förklarat för mitt samvete 
stod helighetens bud. 
Till hjärtat flöt hugsvalelse 
med nådens milda ljud. 

8. Och tidens kval fick sammanhang 
med evighetens tröst, 
och himlarösters återklang 
blev hörd i jordiskt bröst. 

9. O människa, det är dej sagt 
vad Gud av dej begär! 
Vad han så på ditt hjärta lagt 
din egen sällhet är. 

10. I enfald och i ödmjukhet 
håll dej till Herrens ord, 
och låt, när du hans vilja vet, 
hans vilja här bli gjord. 

11. Du genom Kristus allt förmår, 
som själv dej mäktig gör, 
när dej hans Ande leda får 
och dej hans kärlek rör. 

12. Sann tro på Gud och på hans ord 
och kraft att göra gott 
och frid i himmel och på jord 
är kristnas kall och lott. 

13. Till denna lott, till detta kall 
mej nåd, o Jesus, giv. 
Då vet jag vad jag göra skall 
att få ett evigt liv. 

*14. I dej är Faderns välbehag, 
i dej vår salighet, 
o Jesus Krist, i går, i dag 
och i all evighet.


Text: Johan Olof Wallin 1816 (37 år), ngt bearb.
Musik: Tysk 1710

tisdag 16 juli 2024

Du härlighets låga



1. Du härlighets låga och eviga ljus,
låt falla från höjden en stråle!
Kom, skingra vårt mörker, vårt skymmande grus,
din Ande för ögonen måle
dig, Jesus, med livliga färger!

2. Kom, öppna försoningens tempel, o Gud,
riv undan den brustna förlåten,
dig visa i översteprästerlig skrud,
den smärtande, blodiga ståten
varmed du förvärvade världen.

3. Jag ser att min brudgum är vit liksom röd,
utkorad bland hundrade tusen,
ditt färgade purpur, din blodiga död,
de bleknade härlighetsljusen,
de utgör min lösen och prydnad.

4. Nu sitter du, store monark, på din tron,
oss mänskor med dig att försona,
tillstäder oss kröna din dyra person
och under din kungliga krona
planterar vår eviga heder.

5. Jag ser dig, min Hjälte, min Konung och Gud
i gudomens härlighet blänka,
där lever du evigt, din fattiga brud
otaliga skatter att skänka.
Tack, älskade brudgum, för detta!

6. Men hör du förlöste, dock fängslade träl:
se Frälsarens blodiga smärta!
Förbarma dig över din fattiga själ,
och om du har människohjärta
så minns den gestalt du har skådat!

Text: Anders Carl Rutström, bearb. A.H. 27/1 2015, 23/3 2021
Musik: Andreas Peter Berggreen


A C Rutström:

Min Frälsare, driv undan skyn

 

1. Min Frälsare, driv undan skyn
och framträd tydligt för min syn!
Låt himlens portar öppna stå,
låt inget stängsel hindra få.

2. Du bjuder oss din rikedom
och berg och dal slår ut i blom.

I minsta blomma jorden ger
en skymt av himlens glans jag ser.

3. Du klara sol, du stjärna skön,
att evigt se dej är min bön.
Låt livets mål stå klart för mej
- i mörker går jag utan dej.


Text: Tysk, övers. Stina Anderson, bearb. A.H. 2012 

Sorlet har dött

Alt koral:


Text: Olov Hartman 1947 (41 år)
Musik: Daniel Olson, alt. Lars Åke Lundberg