Den hårda himlen rämna fick

1. Den hårda himlen rämna fick,

i Jungfruns liv Gud själv nedgick,

den andre Adam, en av oss,

vem på vår jord vill nu förgås?

2. I Jungfruns liv det bröllop stod,

då Skaparen fick kött och blod.

Tänk vad vi nu är adlade

långt över alla änglarna!

3. Ty ingenstans det skrivet står,

att änglarnas natur Gud får,

men läs Guds ord, så står däri:

Guds Son blev människa som vi!

4. Och därför vet vi: han är mån

om släkten sin, Marias Son.

Han evig kärlek till oss bär,

hör på, så hoppfullt detta är!

5. Vår höge frände, hjälp din släkt!

Låt den som sover få bli väckt,

och av mandomsanammelsen

ge tröst åt väckte syndaren!

6. Bevara den som nåd har fått,

för släktskaps skull gör honom gott.

När någon så går härifrån,

tänk på ditt kött, du Mänskoson!

Text: Lars Linderot (1761-1811), ngt bearb.

Musik: Carl Nielsen

En tankfull fiskare satt en gång

1. En tankfull fiskare satt en gång
och hörde vår Herre tala.
Så skönt ej klingade änglasång,
ej silver i kungasalar.
I fiskebåten vår Herre satt
och folk i mängder på stranden glatt
nu lyssnade till Gudsordet.

2. Nu Simon! sade Gud Faders Ord
då han sin predikan slutat,
ta åter åror och nät ombord,
bemanna på nytt din skuta!
Långt ut på djupet nu garnen sätt,
det är på tiden om jag ser rätt,
och sen följs vi åt på vägen!

3. Ja, Mästare, sade Simon matt,
det kunde vi gott behöva.
Vi slet förgäves vår långa natt,
ditt ord är dock värt att pröva!
Från tvivel var han alls inte fri,
men spegla, tvivlare, dej däri:
han gjorde som Herren sade!

4. Så avbröt Simon sin middagsrast,
men strök nästan med på kuppen!
Hans skuta krängde och nätet brast,
en jättefångst - hur få upp den?
Han till sej vinkade vänner då,
av fiskar fulla blev skutor två
och började nästan sjunka.

5. Då fiskar-Simon det tecknet såg,
han föll ner för Jesu fötter
och sade: Herre, ifrån mej gå,
i synd har jag mina rötter.
Men Herren sade: Var inte rädd,
nej, följ mej bara och var beredd
att människofiskar fånga.

6. Så gjorde Simon sitt bästa val,
hos Ordet han gick i skola,
och folk han fiskat i tusental,
de skiner nu klart som solar.
Men än finns arbetstillfällen i
det stora människofiskeri
som Herren och Simon grundat.

7. Än finns på jorden ett fiskarlag
som kallas Sankt Petrus gille,
så folk kan fiskas ännu idag
som Mästaren Jesus ville.
Från mörkrets rike de förs till Gud,
där fritt de evigt far in och ut
och glädjen dem alltid följer.

8. Med ljus vi kommer, med kors vi går,
vi vill ingen själ bedraga.
Det vet ju alla vi kallar på
att synden de ska försaka.
Vi visar öppet vårt livsuppdrag,
vårt nät vi lägger på ljusan dag
och inte i trånga vikar.

9. På hjärtedjupet vi lägger ut,
där bottnar ej ytligheten.
Vi lägger nät på vår Herres bud
och bärgar för evigheten.
Men den som bara till tiden trår,
då ej ett endaste ord förstår
och grips ej av det vi talar.

Text: Nikolaj Frederik Severin Grundtvig 1838 (55 år), sv. övers. A.H. 2014
Musik: Carl Nielsen 1919 (54 år)

I himlens tempel, högt och stort

1. I himlens tempel, högt och stort,
det hus som händer inte gjort,
vår store präst i helig skrud
står bedjande för oss hos Gud.

2. Han som här nere för vårt väl
i bitter död gav ut sin själ
har samma varma hjärta än,
själv utan synd de fallnas vän.

3. Och från den boning dit han gick
han ser till oss med brodersblick.
Delaktig i vår mänsklighet
han allt om livets villkor vet.

4. Vad än som här oss plåga kan,
det kände också Smärtans man.
Han frestad var i allt som vi
och oss i frestelsen står bi.

5. Så låt oss med förtröstan gå
till nådens tron att styrka få
att leva till hans ära här
som ständig omsorg om oss bär.

Text: Michael Bruce o 1764 (18 år) "Where high the heavenly temple stands", sv övers. Erik Nyström 1893 (51 år), bearb.
Musik: Ralph Harrison 1788 (40 år)

I himlen, bortom plats och tid

1. I himlen, bortom plats och tid
det blev en väldig änglastrid,
där ängeln Mikael till slut
drev Satan från Guds närhet ut.

2. När Satan kom till jorden ned
fanns för Guds vänner ingen fred.
Han visste att hans tid var kort
att driva tron ifrån oss bort.

3. Hans vrede väldig är och stor
mot alla som på Kristus tror,
men Jesus, Gud och mänska sann,
är starkare ändå än han.

4. Nu står vi mitt i striden där
han strider mot Guds änglahär,
där ängeln Mikael för an
och vi med honom segra kan.

5. Och efter Satans nederlag
det blir en härlig segerdag,
med fest och jubel, vila, frid,
som vara skall till evig tid.

Upp. 12: 7-12
Text: Christian Braw, publ. med tillstånd
Musik: Carl Nielsen

Framtidslängtan, glad förväntan

   

Alt. koral:



1. Framtidslängtan, glad förväntan
fyllt oss både först och sist.
För det mesta kan oss gästa
orostankar, glädjebrist,
men vi finner hjälp och råd
genom Herrens Jesu nåd!

2. Framtidslängtan, glad förväntan
sjunger himmelskt i vår själ
var vi vilar, vart vi ilar,
för med Jesus allt är väl.
Fyllt av frid och glädjesång
når Guds folk sitt mål en gång.

Text: Nikolaj Frederik Severin Grundtvig, övers Oscar Mannström, bearb. A.H. 30/1 2014
Musik: Heinrich Albert, alt. Carl Nielsen