En samling kristna sånger till minne av sångförfattaren Lina Sandell (1832-1903) och trubaduren och kompositören Oscar Ahnfelt (1813-1882) . Kommentera gärna och föreslå förbättringar! Av upphovsrättsskäl kan inte alla verser och melodier publiceras här, även om jag sökt tillstånd från något fler än dem som varit döda i 70 år ;o). Förhoppningsvis blir "Nätsionstoner" till glädje och uppbyggelse, allteftersom den växer fram. Välkommen! Hälsningar Andreas H. (andreas.g.holmberg[at]gmail.com).
VID LÄRARE- OCH FÖRÄLDRAMÖTEN 1. Samla dem alla, samla dem alla, samla till Jesus de små! Samla dem in från gator och gränder, där de i mörker får gå. Samla till Jesus de små! 2. Samla dem alla, samla dem alla, samla till Jesus de små! Han dem ju söker, Herren, vår herde, ska du då likgiltig gå? Samla till Jesus de små! 3. Samla dem alla, samla dem alla, säg dem Guds frälsande ord! Säg dem att Jesus dog för oss alla, alla på hela vår jord. Säg dem Guds frälsande ord!
1. Var är den Vän som överallt jag söker? När dagen gryr, min längtan bara ökar. När dagen flyr, jag än ej honom finner, fast hjärtat brinner.
2. Jag ser hans spår varhelst en kraft sej röjer en blomma doftar och ett ax sej böjer. Ja, i den suck jag drar, den luft jag andas hans kärlek blandas.
3. Jag hör hans röst där sommarvinden susar, där lunden sjunger och där floden brusasr; jag hör den ljuvast i mitt hjärta tala och mej hugsvala.
4. Likväl ett töcken mej från honom stänger: min bön, men ej min blick till honom tränger. O, om jag kunde nå dithän med båda och honom skåda!
5. Ack, när så mycket skönt i varje åder av skapelsen och livet sej förråder, hur skön då måste själva källan vara, den evigt klara!
Text: Johan Olof Wallin, bearb A.H. Musik: Dalakoral från Malung
1. Välsigna, käre Herre Gud, vår kyrka! Ja, uppväck den och ge den liv och styrka! Din lära alltid i den ren bevara, föröka dina trogna vittnens skara. 2. Pris dig, att du ej för vår kyrkas brister förkastat den och att den än ej mister din omsorg, dina kallelser, din tuktan, att än den fostrar barnen i din fruktan, 3. att du mig rum i denna kyrka givit och att du inom den har skänkt mig livet i helga dopet, i ditt ord, det klara, och i din nådemåltid underbara. 4. Ja, tack att du på mig så nådigt tänkte och denna kyrka till ett stöd mig skänkte! Hjälp att jag henne som en moder vördar och bär mitt ax till hennes himlaskördar. 5. O läk du hennes skador, dig förbarma! Låt sanningen gå ut bland mänskor arma. Uppväck till liv, förjaga säkerheten och lär oss leva helt för evigheten! 6. Låt alltid klart mitt i vår kyrka skina din gudom, din uppståndelse, din pina! Omkring ditt kors, o Jesus, oss förena och tänd i oss din kärlekslåga rena! Text: Betty Ehrenborg-Posse, bearb. A.H. Musik. Geneve 1542 B Ehrenborg-Posse:
1. De flyr, våra år, likt brusande strömmen i gryende vår, likt fallande löven i skogen, men Herren är trofast och trogen.
2. Han skiftar i nåd de flyende dagarna efter sitt råd, och själv han förblir oss så nära att hjälpa, välsigna och bära.
3. De flyr, våra år, likt dimman för vinden, likt dagen i går, men över dem, när han oss leder, förlåtelsens mantel han breder.
4. Allt hitintills du, o Herre, har hjälpt oss, härefter ännu du också ska hjälpa och leda och väg genom öknen bereda.
5. Vi flyr till din famn, för vi har ju uppkallats efter ditt namn. Ja, Frälsare, vi är ju dina, så låt då ditt ljus för oss skina!
6. Om korset du ger, så låt det ej trycka till jorden oss ner, nej, trycka oss tätt till det hjärta, som burit vår nöd och vår smärta!
7. Välsigna vårt land och sträck över alla din skyddande hand, för ofärd och nöd oss bevara och avvänd var hotande fara!
8. Ja, Herre, vår Gud, håll alltid i hoppets förbidan din brud, och giv att de flyende åren oss närmar den eviga våren! Text: Lina Sandell, ngt bearb. Musik: Theodor Söderberg T Söderberg:
1. Om du ej tror att Jesus älskar oss, så fråga stjärnan, den som log så klar högt över krubban i det låga stallet, där messiaslöftet uppfyllt var. 2. Vad har han gjort för oss? Ja, fråga då Egypten, Nasaret, Jerusalem, Judeens berg och Galileens dalar, Kidrons tysta bäck - ja, fråga dem. 3. Betania, Kapernaum och Kana, de har blott ett enda svar att ge. Tiberias djupblå våg, den viskar sakta: Se hur Jesus älskar syndare! 4. Och fråga alla dem han hjälpt och tröstat: Jairus dotter, hövitsmannens son, den oförskräckta kananeiska kvinnan, som uppsökte honom fjärran från. 5. Ja, fråga nu samariskan vid brunnen, änkan där i Nain vid sonens bår, och kvinnan där i Simons hus, som torkar Jesu fötter med sitt eget hår! 6. Ja, fråga Bartimeus där vid vägen, fråga mannen vid Betesda damm, och alla dessa krymplingar och sjuka som till Jesus bars av vänner fram. 7. Ja, fråga alla mödrarna som vågar nalkas honom med de kära små, och ber att han ska lägga sina händer på de späda hjässorna också. 8. Men fråga även örtagårdens gräs, där daggen av hans blodsvett färgas röd, och Golgata där sist han går i döden, ensam, övergiven i sin nöd. 9. Vad svarar alla dessa vittnen? Lyssna till det budskap som de lyfter fram: Ej finns en kärlek såsom Jesu kärlek! Ingen kan oss älska som Guds Lamm! Text: Lina Sandell, ngt bearb. Musik: Theodor Söderberg (1845-1922) T Söderberg:
1. Jag skulle ej sörja, jag har ju en vän som bär på sitt hjärta min nöd. Den vännen är Jesus, han älskar mej än, han älskar i liv och i död. 2. Han har mej utkorat, så usel jag var, på nåd i hans rike jag bor. Och nåden allena ska hålla mej kvar - o Gud, vad din kärlek är stor! 3. Han går vid min sida, han vakar alltjämt, han tröttnar ej han, så som jag. Och riket jag ärver, det vet jag bestämt, för så är min Faders behag. 4. Jag fruktar ej mera för helvetets makt, mitt fäste är Israels Gud. Han ska mej bevara, för så har han sagt, han kan inte glömma sin brud. 5. Så reser jag trygg till det härliga land, fast vågorna skyhöga går. Tycks Frälsaren sova i båten ibland, han är ju i båten ändå! Alt. melodi och strofordning:
1. Jag skulle ej sörja, jag har ju en vän som bär på sitt hjärta min nöd. Den vännen är Jesus, han älskar mej än, han älskar i liv och i död.
Han går vid min sida, han vakar alltjämt, han tröttnar ej han, så som jag. Och riket jag ärver, det vet jag bestämt, för så är min Faders behag. 2. Han har mej utkorat, så usel jag var, på nåd i hans rike jag bor. Och nåden allena ska hålla mej kvar - o Gud, vad din kärlek är stor! 3. Jag fruktar ej mera för helvetets makt, mitt fäste är Israels Gud. Han ska mej bevara, för så har han sagt, han kan inte glömma sin brud. 4. Så reser jag trygg till det härliga land, fast vågorna skyhöga går. Tycks Frälsaren sova i båten ibland, han är ju i båten ändå!
Text: Nils Frykman 1879 (37 år), bearb. Musik: Theodor Söderberg
o min Frälsare kär, varje år som du skänker mej än. Låt mej börja med dej
varje dag du ger här och förnya mitt uppsåt igen att vara för evigt din egen.
2. Låt mej börja med dej,
i ditt heliga namn, det som ensamt har frälsning i sej. Håll mej tätt intill dej,
i din trofasta famn. Där är trygghet och vila för mej, trots oron där ute i världen.
3. Låt ditt levande ord
bli det ljus, i vars sken jag alltjämt vandrar framåt med dej. Varje gryende dag
två mej vit, två mej ren i det blod som har runnit för mej från korset en gång, Herre Jesus.
4. Låt mej börja med dej,
men hör ännu en bön: Låt mej sluta min vandring med dej! Och när dagen är slut, ge mej vilan så skön, tills ur sömnen du uppväcker mej, att leva med dej i ditt rike.
Denna nyårspsalm, som passar minst lika bra som födelsedagspsalm, publicerades första gången i Barnens Tidning nr 1/1875. Sången hör alltså till den period av Lina Sandells liv då hon var gift och skrev sig Lina Berg (1867-1903) men som sångförfattare alltfort hade ungdomssignaturen L.S. Mycket av det hon skrev de här åren var egentligen skrivet för barn, men visade sej nog så användbart för de vuxna.
Denna sång hör till de L.S.-sånger som kom in i psalmboken först 1986 (11 av hennes sånger kom med redan 1937, men nu har hon hela 15 med!). Jag har här bearbetat den ytterligare.
Melodin är nästan 10 år yngre än texten och trycktes första gången i Hemlandstoner 1884. Gustav Burman har skapat ett modernare alternativ:
