Skymning rår över skogar och vatten

1. Skymning rår över skogar och vatten,

snart har dagen nått sitt slut.

Inom kort härskar mörkret och natten

och vår lägereld dör ut.

Låt oss värmas ännu av dess lågor,

låt vår sång gå fram som havets vågor.

Skymning rår över skogar och vatten,

snart har dagen nått sitt slut.

2. Uti världen är sorgerna många.

Mera glädje, Gud, oss giv!

Mellan hjärtan är vägarna långa.
Skänk gemenskap med vårt liv!

Låt oss fatta fast varandras händer,

låt oss bygga broar mellan länder!

Uti världen är sorgerna många.

Mera glädje, Gud, oss giv!

3. Herre, visa den väg vi ska vandra,

giv oss kraft och villigt sinn´.

Lär oss leva för dej och för andra,

skriv din lag i hjärtat in! 

Lär oss kämpa ärligt för ditt rike,

och i varje mänska se vår like!

Herre, visa den väg vi ska vandra,

giv oss kraft och villigt sinn´! 

Text: Tore Littmarck

Musik: Fransk folkmelodi

Denna stund är nu till ända

Denna stund (fest, dag, natt, tid, bok, väg, stig, tur, jakt, hajk, färd...)

alt: Detta år (mål, verk, språng, hem, hus, tal, val,  spel, lov, liv, ljus...) 

är nu till ända.
Gud, vår Fader, låt allt lända
dej till ära, lov och pris.
Jesus, må du oss omvända
och din Ande till oss sända,
så envar blir from och vis.
//: Hjälp oss väl vårt lopp fullända,
trygga vad som än må hända,
ha ditt ord till själaspis ://
Amen, amen, amen. 

Text: Ur 1697 års koralbok/evangeliebok, ngt bearb.

Musik: Medeltida, via Norge

Sov gott, mitt barn, sov gott i Gud

1. Sov gott, mitt barn, sov gott i Gud!
Guds änglar i sin vita skrud,
som för Guds ansikte får stå,
de vakar här hos dej också.

2. Du ligger mjukt, du sover gott,
du har den sköna sängen nått.
Vår Frälsare låg inte så
när han blev lagd på hö och strå.

3. Du sover här i stilla ro,
men han fick ej i trygghet bo.
Han måste fly i natt och gråt
för onda människors försåt.

4. Men då han varit barn som du
välsigne han din vila nu,
så du kan växa i hans frid
och älska honom all din tid.

5. Han styrke dej med kraft och råd,
hans Ande helge dej i nåd
och lyse dej på varje stig,
så du blir hans evinnerlig.

6. Sov gott, mitt barn, sov gott i Gud!
Han kläder dej i snövit skrud,
så du hos Barnavännen vår
till sist en evig glädje får.

Text: J C Rube 1712, Zacharias Topelius 1869, bearb. A.H. 2008
Musik: Folkmelodi enligt Leksands-tradition ("Din sol går bort")

Som ljus i änglahänder

1. Som ljus i änglahänder
stå bleka stjärneblänk,
och tunn och klar sig tänder
en månes silverlänk.
Men över livets gärden
i dunkel vägen bär.
Jag ville gå på färden
med dej, o Herre kär.

2. Som himlens fågel breder
de starka vingar ut,
så Herren Gud bereder
oss sköld och skydd till slut.
Han vet att vi är lika
förgängligt gräs, ja, stoft,
och våra sinnen rika
en fläkt, en blommas doft.

3. Som stilla solglansglöden
från klarnad himmel flöt,
som dagg med svala flöden
de heta timmar slöt,
i stillhet Herren skådar
ifrån sin boning ned
och jordens barn benådar
med himlens ro och fred.

Text och musik: Kerstin Westman (1910-35), textbearb. A.H. 2020

Nu kommer kväll med vilans bud

Text: Natanael Beskow 1921 (56 år)

Nu sjunker bullret

Text: Lars Thunberg
Musik: Svensk folkmelodi

Mor Maria satt och sjöng

Alt. koral:


1. Mor Maria satt och sjöng,
hon Guds ord i hjärtat gömt,
hon höll Jesus på sitt knä.
Gud bevare folk och fä!

2. Gud bevare stad och land!
Gud bevare kvinna, man!
Gud bevare stora, små!
Jesus vare här också!

Dagen dör (Tapto)

Dagen dör,
skymning rår
över skog, över berg, över hav.
Allt är ro,
vila trygg.
Gud är här.

När jag lägger mej till ro

1. När jag lägger mej till ro,
liksom fågeln i sitt bo,
//: låt din ängel mej bevara
från allt ont och från all fara ://

2. Far och mor och syskon små,
se i nåd till dem också.
//: Kung och rike, slott och hydda,
gode Gud, dem alla skydda ://

Både natt och dag

Både natt och dag
änglar vakar över mej, o Gud.
Både natt och dag
änglar vakar över mej.

1. Jag till sängs mej lägger ner 

- änglar vakar över mej, o Gud -

om beskydd och frid jag ber

- änglar vakar över mej.

Både natt och dag...

2. Med din kärlek fyll vårt hus 
- änglar vakar över mej, o Gud -
väck mej med ditt morgonljus
- änglar vakar över mej.
Både natt och dag...

3. Dör jag före morgonen
- änglar vakar över mej, o Gud -
ta mej hem till himmelen
- änglar vakar över mej.
Både natt och dag...

4. Om jag får ännu en dag
- änglar vakar över mej, o Gud -
led mej efter ditt behag
- änglar vakar över mej.
Både natt och dag...

Aftonsolen sjunker bakom bergen

1. Aftonsolen sjunker bakom bergen,
hälsar oss farväl så skön och blid.
Över nejden strör hon purpurfärgen,
i naturen råder stilla frid.
Sakta vattnets vågor slår mot stranden,
rodnande i guld står aftonskyn,
ljuset bryter sej vid himlaranden,
vilken färgprakt, vilken härlig syn!

2. Allt är tyst, blott där i gröna lunden
fågelskaran sista drillen slår,
och nu i den stilla aftonstunden
allt i frid till ro och vila går.
Nattens stjärnor snart på fästet blinkar,
vittnande om högre världars ljus,
skönt de tindrar och förtroligt vinkar,
som en hälsning från vår Faders hus.

3. För den dag som nu har gått till ända,
o min frälsnings Gud, jag tackar dej.
Allt du låtit till mitt bästa vända,
hjälpt och tröstat och bevarat mej.
Som en fader ljuvligt sej förbarmar
över sina barn, så har ock du
burit mej på hulda fadersarmar
och ej tröttnat på ditt barn ännu.

4. Låt mej nu i natt, o Gud, få vila
skyddad av din faderliga makt.
Bjud din ängel till mitt läger ila
att omkring mej hålla trogen vakt.
Frid jag finner ej i hela världen,
endast, Gud, i dej min själ har ro.
Led mej, gode Herde, väl på färden,
tills jag får uti ditt rike bo.

Text: Anders Gustaf Lindqvist 1887 (53 år), ngt bearb.
Musik: Folkmelodi

Stilla, stilla, låt din stridssång tystna

 


1. Stilla, stilla, låt din stridssång tystna.
Glöm din oro, glöm din sorg, din strid.
Vila på din åra, lyssna, lyssna,
vilka toner nu i kvällens frid!
Hör, det sjunger i den stilla kvällen,
Skaparns ära sjungs av himlens här.
Tusenstämmigt eko går ur fjällen,
vida havet fram sin lovsång bär.

2. Dröm dej in i arvets rymd där oppe,
rik, oändlig, ljusfull, helig, ren;
oceanen, droppe född ur droppe
är oändlighetens återsken.
Dröm dej dit, där tronens glashav låter
den som övervunnit skåda ned
i Guds väsens djup. O du, som gråter,
torka tåren och din Gud tillbed!

3. Tänk dej dit, där du en gång skall smaka
som en drömmande de sällas ro,
där du slipper att i stridsdräkt vaka,
där du trygg uti Guds stad får bo!
Då, vad här du sett i bilder bara,
breder ut sin prakt för Lammets brud,
där serafer och keruber svarar:
helig, helig, helig är vår Gud!

4. Har du sorg, låt den ej trycka ner dej,
bjuds dej glädje, ta den mot av Gud;
redan här så mycket gott han ger dej,
evig glädje väntar himlens brud.
Sorgen fostrar, fostre den din ande;
glädjen, helgad, är en skänk åt tron.
Bruden redan här sin lovsång blande
med den stora skaran för Guds tron.

5. Herre Jesus, du som, dödad vorden,
med ditt blod oss återlöst åt Gud,
dej lovsjunge himlarna och jorden
för rättfärdighetens skänkta skrud!
O min Gud, låt också mej få tjäna
och få tillbe dej var dag, var stund!
Hjälp mej bli i tro vid detta ena:
Jesus Kristus är all sällhets grund!

Text: Emilia Ahnfelt-Laurin, ngt bearb. 2012
Musik: Jonas Andersson

Bred dina vida vingar

Alt. koralvariant:

1. Bred dina vida vingar,
o Jesus, över mej,
och låt mej stilla vila
i ve och väl hos dej.
Bli du min ro, min starkhet,
min visdom och mitt råd,
och låt mej alla dagar
få leva av din nåd.

2. Förlåt mej alla synder
och två mej i ditt blod.
Ge mej ett heligt sinne,
en vilja ny och god.
Ta i din vård och hägnad
oss alla, stora, små,
och låt i frid oss åter
till nattens vila gå.

Text: Lina Sandell 1865 (33 år) 
Musik: Svensk folkmelodi

Gud som haver barnen kär

1. Gud som haver barnen kär,
se till mej som liten är.
Vart jag mej i världen vänder
står min lycka i Guds händer.
Lyckan kommer, lyckan går
- du förbliver, Fader vår.


2. Skydda, Gud, min barnasjäl
från allt ont, och göm mig väl
undan frestelse och fara,
låt mig trygg hos dig få vara,
medan dagens timmar går
och när natten faller på.

Text: Okänd 

Musik: Ivar Widéen 1912

Skönt det är i kvällens timma

1. Skönt det är i kvällens timma,
då all dagens oro dör,
att få Herrens röst förnimma
som det sista ljud man hör.
Skönt det är att sej få gömma
undan världens larm och strid
och som barnet ljuvligt drömma,
hägnad utav Herrens frid.

2. Tänk, att alla källor äga
i sin Gud och Fader kär
och av hjärtat kunna säga:
nog och över nog det är!
O, det är att lycklig vara,
det är vila, ljuv och skön.
Dock, det är en försmak bara
av de trognas nådelön.

Text (=PoS 1987 nr 552): Eric Bergquist 1890 (35 år)
Musik: Gunnar Wennerberg 1850 (33 år)

KVÄLL

Så går en dag än från vår tid

1. Så går en dag än från vår tid
och kommer icke mer,
och än en natt med Herrens frid
till jorden sänkes ner.

2. Men du förbliver den du var,
o Herre, full av nåd,
och våra nätter, våra dar
du tecknat i ditt råd.

3. Trygg i din vård jag lämnar mig
när solen från oss flyr,
och gladligt skall jag prisa dig
när dagen åter gryr.

4. Men om det stilla dödens bud
i denna natt jag hör,
det är min tröst att din, o Gud,
jag lever och jag dör.

Text: Christoph Friedrich Neander 1766? (43 år?), J O Wallin 1814 (35 år). 
Musik: Adam Krieger 1656 (22 år)

Bli kvar hos mej

  

Alt. koral:



1. Bli kvar hos mej, se, kväll det redan är.
Bli kvar, o Herre, snart är natten här.
Då allting annat sviker och bedrar,
du ende trogne tröstare, bli kvar.

2. Som drömmar flyr, så ilar våra år.
All jordens glädje likt en fläkt förgår.
Allt hastar hän mot sin förvandling snar.
Du är densamme, bli du hos mej kvar.

3. Ej blott en blick, ett ord jag ber dej om.
Nej, som till Emmaus du fordom kom
och sorgsna bröders tunga börda bar,
kom, ej att gästa blott, bli hos mej kvar.

4. Du ensam kan betvinga mörkrets hot
och ge mej styrka att stå frestarn mot.
Var stund din närhet är det hopp jag har -
i köld, i sol bli, Herre, hos mej kvar.

5. Som späd jag lades i din kärleks famn
och blev välsignad i ditt starka namn.
Du mej ej lämnat, fast på väg från dej
jag ofta svek dej. O, bli kvar hos mej.

6. Ej fruktar jag, då du är här i nåd,
då viker smärtan, aldrig fattas råd.
Av gravens fasa ej ett spår är kvar,
och döden mist sin udd, när dej jag har.

7. Ditt kors ska skina för min blick, när sist
jag somnar in, o Herre Jesus Krist.
Då viker natten, morgon bräcker klar.
I liv, i död bli, Herre, hos mej kvar.

Text: Henry Francis Lyte 4/9 1847 (54 år) "Abide with me", sv. övers. Oscar Mannström 1920 (45 år), bearb. A.H.

Musik: William Henry Monk 1861 (38 år), alt. Per Steenberg 1916

Denna aftonpsalm kunde lika gärna ha stått under rubriken "Livets gåva och gräns", men har antagligen blivit oftare sjungen så här. Fast kanske den skulle önskas oftare vid exempelvis begravningar, även i Sverige, om man bättre kände till psalmens vemodigt vackra bakgrund. Den skrevs nämligen samma höst som författaren fått besked om sin lungtuberkulos (TBC), inför den av läkare tillrådda avresan söderut mot varmare länder, och samma höst som han slutligen avled i denna sjukdom.

Det berättas att psalmen skrevs på kvällen den 4 september 1847, efter att Lyte hållit sin sista högmässa i sin församling. Oscar Lövgren berättar: "Vid solnedgången samma dag tog L. en promenad neråt havsstranden. Han ville än en gång njuta av den natur, med vilken han under åratal umgåtts. Det var en vacker solnedgång med purpurglans över avlägsna höjder. Och där nere låg hamnen lik en damm av smält guld. Allt hade denna dag givit honom en poetisk ingivelse, som han ville fullfölja. Under aftonen arbetade han flitigt inne på sitt rum. Senare på kvällen lämnade han sin dotter den första utskriften av nämnda psalm". (Lövgren: Psalm- och sånglexikon sp. 409, Gummessons 1964). Enligt andra källor färdigställdes psalmen inte förrän några veckor senare, men den 20 november 1847 avled i varje fall dess författare nära Medelhavets stränder, i Nice.

Lyte komponerade även en melodi till sin psalm, men den slogs nästan helt ut av den 14 år senare komponerade koralen av William Henry Monk, som gjorde koralen i enkom för Hymns ancient and modern (1861), då man absolut ville få med Lytes text men inte fann melodin vara helt till belåtenhet.

En mycket speciell sak med denna psalm är att dess första och sista strof sedan 1927 har sjungits vid varje FA-cupfinal i fotboll och sedan 1929 vid varje Challenge cup-final i rugby (båda spelas på Wembley stadium).

H F Lyte i yngre dagar:

 

Kom va hos oss, Gud (Kum ba yah, my Lord)

  

 

1. //: Kom va´ hos oss, Gud, 

kom va´här! :// 

Kom va´ hos oss, Gud, 

kom va´ här, 

o Gud, kom, va´ här!

2. Någon gråter, Gud, 

kom va´ här! ...

3. Någon sjunger, Gud, 

kom va´ här ...

4. Någon ber dej, Gud:

kom va´ här! ...

5. Någon sover, Gud,

kom va´ här! ...

(6. Jorden hotas, Gud, 

kom va´här! ... 

7. Ge oss styrka, Gud,

kom va´ här! ... 

8. Ge oss glädje, Gud,

kom va´ här! ...)

//: Du är nära, Gud,

du är här! ://

O Gud, du är här!