Det går en väg mot framtiden

Text och musik: Urban Ringbäck

Den porten är vid och den vägen är bred

1. Den porten är vid och den vägen är bred
som slutligen leder till avgrunden ned,
och många är de som går fram där på den,
så säger oss Jesus, vår bror och vår vän.

2. Den porten är trång och den vägen är smal
som leder till livet och bör bli vårt val,
men få är de mänskor som vandrar på den,
så säger oss Jesus, vår bror och vår vän.

3. Så tänk denna dag: vart är jag nu på väg?
Ta till dej Guds ord och hans salighet äg!
Ta vara på nådens och frälsningens tid,
besinna idag vad som tillhör din frid!

Text: Simon Brandell fritt efter Jesus i Matt. 7:13-14, bearb. A.H. 2014

Jag vet en port som öppen står

 

 
1. Jag vet en port som öppen står,
där från de gyllne salar
en klarhet som från korset går
om Kristi kärlek talar.
O djup av nåd, min Gud, hos dej,
att porten öppen står för mej,
för mej, för mej,
står öppen också för mej!

2. Den öppen står för varje själ
som nådens ord anammar,
för rik och fattig, kung och träl,
för alla folk och stammar.
O djup av nåd...

3. Så skynda fram, trots oväns hot,
förrän den stängs gå med mej
och kors och krona ta emot,
som Frälsaren vill ge dej.
O djup av nåd...

4. Då vi på andra stranden står
läggs korset av, det tunga.
Vi livets segerkrona får
och Jesu lov ska sjunga.
O djup av nåd... 

Text: Lydia Baxter 1872 (63 år) "There is a gate that stands ajar", sv. övers. Erik Nyström 1875 (33 år), bearb. A.H. 2015

Musik: Silas Jones Vail 1872 (54 år)

Om den öppna porten till Guds rike handlar denna sång, som tillhör väckelserörelsernas klassiska sångskatt. Vår Frälsare betonar att porten till himmelen är trång (Matteusevangeliet 7:14), men New York-baptisten Lydia Baxter betonar här att den dock står öppen. "För rik och fattig, kung och träl"! Ja, refrängen uttrycker en salig häpenhet över att himlaporten - underbart nog - även står öppen "för mig, för mig, står öppen ock för mig!"

Fortfarande används i psalmboken Erik Nyströms klassiska översättning från 1875. Annars gjorde Lilly Lundequist en annan översättning för Sionstoner 1889, "Det finns en port som öppen står", som användes inom EFS fram till 1972. Kanske det vore dags för en tredje översättning snart - det känns som om psalmen, som ju från början skrevs på folkligast möjliga sätt, nu har förlorat lite av sin språkliga omedelbarhet, medan temat och upplägget är lika aktuellt som någonsin. Här har jag försökt bearbeta Erik Nyströms översättning något.

Melodin av Vail komponerades just till Baxters text och trycktes tillsammans med denna i Ira David Sankeys Sacred Songs 1873. Och redan året därefter fick Lydia Baxter byta korset mot kronan.

Lydia Baxter:

Trång är porten till livet

Trång är porten till livet
som för barnet i födandets stund.
Trångmålet vändes i glädje
och sorgen i sång.


©Text: Margareta Melin, publicerad med tillstånd.

Musik: Torbjörn Widfeldt

På Persmässodagen: En tankfull fiskare satt en gång

1. En tankfull fiskare satt en gång
och hörde vår Herre tala.
Så skönt ej klingade änglasång,
ej silver i kungasalar.
I fiskebåten vår Herre satt
och folk i mängder på stranden glatt
nu lyssnade till Gudsordet.

2. Nu Simon! sade Gud Faders Ord
då han sin predikan slutat,
ta åter åror och nät ombord,
bemanna på nytt din skuta!
Långt ut på djupet nu garnen sätt,
det är på tiden om jag ser rätt,
och sen följs vi åt på vägen!

3. Ja, Mästare, sade Simon matt,
det kunde vi gott behöva.
Vi slet förgäves vår långa natt,
ditt ord är dock värt att pröva!
Från tvivel var han alls inte fri,
men spegla, tvivlare, dej däri:
han gjorde som Herren sade!

4. Så avbröt Simon sin middagsrast,
men strök nästan med på kuppen!
Hans skuta krängde och nätet brast,
en jättefångst - hur få upp den?
Han till sej vinkade vänner då,
av fiskar fulla blev skutor två
och började nästan sjunka.

5. Då fiskar-Simon det tecknet såg,
han föll ner för Jesu fötter
och sade: Herre, ifrån mej gå,
i synd har jag mina rötter.
Men Herren sade: Var inte rädd,
nej, följ mej bara och var beredd
att människofiskar fånga.

6. Så gjorde Simon sitt bästa val,
hos Ordet han gick i skola,
och folk han fiskat i tusental,
de skiner nu klart som solar.
Men än finns arbetstillfällen i
det stora människofiskeri
som Herren och Simon grundat.

7. Än finns på jorden ett fiskarlag
som kallas Sankt Petrus gille,
så folk kan fiskas ännu idag
som Mästaren Jesus ville.
Från mörkrets rike de förs till Gud,
där fritt de evigt far in och ut
och glädjen dem alltid följer.

8. Med ljus vi kommer, med kors vi går,
vi vill ingen själ bedraga.
Det vet ju alla vi kallar på
att synden de ska försaka.
Vi visar öppet vårt livsuppdrag,
vårt nät vi lägger på ljusan dag
och inte i trånga vikar.

9. På hjärtedjupet vi lägger ut,
där bottnar ej ytligheten.
Vi lägger nät på vår Herres bud
och bärgar för evigheten.
Men den som bara till tiden trår,
då ej ett endaste ord förstår
och grips ej av det vi talar.

Text: Nikolaj Frederik Severin Grundtvig 1838 (55 år), sv. övers. A.H. 2014
Musik: Carl Nielsen 1919 (54 år)

De som fått ont när Moses hamrar

1. De som fått ont när Moses hamrar
men läkedom i Jesus Krist,
de gråter tyst i sina kamrar
och har fullt upp med egen brist.
De ser nog andras fel ibland,
men gör ej bjälke av ett grand.

2. Den vis vill vara, må bevaka
för fienden sin egen borg.
Ska han sin nästas fel rannsaka,
så må det ske med stilla sorg.
För vad ger det för frukt till slut
att allas felsteg ropa ut?

3. Tack du som mina fel vill rätta
ej bak min rygg, men när jag hör.
Gud ska belöna dej för detta,
när ock för mej din bön du gör.
De handlar ädelt som gör så,
men dessa är nog alltför få.

Text: Abela Gullbransson, ngt bearb.
Musik: Georg Neumark

Jag ser din rikedom

1. Jag ser din rikedom,
trots törnet i din krona.
Du kläder markerna i blom 
och vaggar fågelbona.

2. Du sydde liljans dräkt 
och matar korpens ungar 
och vårdar jordens hela släkt 
av tiggare och kungar. 

3. Åt mig du också skänkt 
allt gott som du har kunnat 
och mer än här jag drömt och tänkt 
i himmelen mig unnat. 

4. Var morgon du mig väckt, 
var kväll hos dig jag slutar 
och när vart jordiskt hopp är släckt 
mot dig jag tryggt mig lutar. 

5. Om än min sång är spröd 
och ofta här försvagas, 
den stiger dock ur natt och död 
tills evigheten dagas.

Text: Tore Nilsson 1950 (31 år), ngt bearb., publ. med tillstånd.
Musik: Alvar Byström 1967 (64 år), publ. för att hedra Alvars minne. Om några anhöriga har något emot koralpubliceringen, så tar jag givetvis bort den. Lägger gärna ut bilder på Alvar och Tore, om någon har och om jag får.

Vi tackar, Herre, för det skimmer

1. Vi tackar, Herre, för det skimmer
som gjuts kring väna ängders blomst.
En sommardag vår själ förnimmer
ditt ljusa rikes återkomst.

2. Vår bygd i sol och sunnan blommar
med vita nätters härlighet,
och fylld av doft och rikedomar
är varje fattig lid och vret. 

3. Var när oss, Herre, dessa stunder
och oss den stora nåden giv
att skåda mer av dina under,
tills du blir livet i vårt liv. 

4. När solen sedan vänder åter
och dagen långsamt kortas av,
en vila du oss finna låter 
i dig, som också hösten gav.

5. Du gav oss, Herre, detta rike,
du gav ett jordiskt paradis!
Din kärlek känner ej sin like,
dig vare ära, lov och pris! 

Text: Tore Nilsson (1919-1998), ngt bearb., publ. med tillstånd

Nu är det härligt att leva

Text och musik: Fride Gustavsson 1990

Ett gemensamt sommarmöte (Friluftsgudstjänsten)

   

1. Ett gemensamt sommarmöte i Guds fria natur,

bland blommor och fåglar och fyrfota djur,

det visar på kraften av vår Mästares hand,

tack, Herre, för att vi får bo i Sveriges land.

2. Nu sången skall ljuda från strupar så stark,

långt bortom våra skogar på myr och på mark.

Välsignade vare de som lyssnar därtill,

deras vänner och kamrater vi vara vill.

3. Vi tackar dig, Gud, för en underbar natur,

för fåglar och blommor och fyrfota djur.

Gud, hjälp oss att dem i vår levnad bevara,

håll din hand i vår hand och vår bön besvara. 

Text: Jean Ludvig ("Ludde") Rönnberg, ngt bearb.

Musik: Fäbodpsalm från Rättvik

J L Rönnberg:

Guds Lamm, hör, hela jorden

Alt. koral:



VID EN HÄLSOBRUNN

1. Guds Lamm, hör, hela jorden
vill hedra din person:
din kyrka sjunger orden
i Andens kraft och ton,
med fågelskarors kvitter
är himlarymden full
och tusen blomsters glitter
betäcker jordens mull.

2. Du själv är hälsobrunnen
där livets flod upprann.
Dess like är ej funnen,
kom, drick här, alle man!
Här måste mörkret vika,
vi stärks till kropp och själ:
kom, fattiga och rika,
och må för evigt väl!

Text: Anders Carl Rutström, ngt bearb. A.H.
Musik: George Webb, alt Toivo Kuula

A C Rutström: 

Du ädle Jesus Krist är

1. Du ädle Jesus Krist är

vår glädje, sol och sköld.

Ditt ljus och hägn ej brister,

värm upp vårt sinnes köld.

Ge kärlekseld i hjärtat,

knyt samman fridens band,

vänd bort all sorg och smärta

med mild och mäktig hand.

2. Du Sarons blomster sköna,

du lilja i grön dal,

må du vår själ bekröna

med alla dygders tal.

Av Sion må hon fuktas

med nådens dagg, så hon

förskönas och befruktas

som ros på Libanon.

3. Välsigna årets gröda

och vattna du vårt land.

Ge oss var dag vår föda,

välsigna sjö och strand.

Ditt fotspår drype fetma

med näring åt vår jord,

och flöde nådens sötma

till oss av livets ord. 

Text: Israel Kolmodin, bearb 

Musik: Svensk 1694

Sköna sommar

Text och musik: Sören Janson

Kom ljuva ro och sommarnöje

1. Kom, ljuva ro och sommarnöje,

du härlighetens förebild!

Den tid på denna jord vi dröjer

förljuvar du och gör så mild.

Då sjunger Andens näktergal

i Sarons täcka blomsterdal.

2. Välkommen hit, du Sions konung

och herde god för dina lamm,

som smord med olja, rik på honung

för hela världen träder fram,

ger ljuvlig skugga långt ifrån,

som cedrarna på Libanon.

3. Du är en evig hälsokälla

av nåd och liv, av must och märg,

som aldrig slutar övervälla

de dinas boning, Sions berg.

Du är en outöslig brunn

för varje själ och törstig mun.

4. Vem är då krank och inte dricker,

vem är som hör och ej ger akt?

Vem har en själ och märker icke

vad Herren, Herren själv har sagt:

att han till oss har gott behag,

att nu är salighetens dag!

5. Nu är en sol för oss uppgången,

och vi fått höra nådens röst.

Vår fiende är evigt fången,

var mänskosjäl är återlöst.

Vi i förbund med Herren står,

och ännu varar nådens år!

6. Ni blommor som bekläder jorden,

ni örter utav tusen slag,

du fågelsvärm som kvittrar orden

på vår och eder Konungs dag,

ni träd och fiskars menighet

och allt vad jorden nämna vet,

7. ni stora hav och branta floder,

ni bäckar klara som kristall,

ni hårda berg och marmorstoder,

er enda syssla vara skall

att tala om en evig hand

som råder över alla land.

8. Men hör ni, frälsta mänskosjälar:

när träd och djur blir glädjens tolk,

skall vi som varit dödens trälar

och nu av nåd är Herrens folk

stå stummare än stock och sten?

Nej, stäm nu in här var och en:

*9. Halleluja av hela jorden,

halleluja av den som tror,

halleluja av helgons orden,

halleluja av änglakor,

halleluja av gammal, ung,

halleluja för Sions Kung!

Text: Anders Carl Rutström, bearb A.H.
Musik: Ur mel till Sions nya sånger, utg av Joël Blomqvist ("Vår store Gud gör stora under")


A C Rutström:

Han ska gå framför

//: Han ska gå framför,
ja, framför Herren ://
Han ska gå framför,
ja, framför Herren,
han ska gå framför Herren.

1. //: Just med samma kraft
och ande som Elia haft ://
just med samma kraft
och ande som Elia haft
ska han gå framför Herren.
Han ska gå framför...

2. //: för att vända fädernas
hjärtan till barnen ://
för att vända fädernas
hjärtan till barnen,
ska han gå framför Herren.
Han ska gå framför...

3. //: för att ohörsamma
ska få ett nytt sinne ://
för att ohörsamma
ska få ett nytt sinne,
ska han gå framför Herren.
Han ska gå framför...

4. //: så att Herren får

ett folk som är berett ://

så att Herren får

ett folk som är berett,

ska han gå framför Herren.

Han ska gå framför...

Text: Gabriel (Luk. 1:17) jfr Malaki (Mal. 4:5-6) och Sakarias (Luk. 1:76)

Bort med tanken, sorgsna hjärta

Text: Paul Gerhardt 1647, sv övers Petrus Brask 1690, bearb Jan Arvid Hellström 1983
Musik: Genéve 1551

Så rörde Anden Sakarias' tunga

1. Så rörde Anden Sakarias´ tunga! 
Den stumme prästen muntert kunde sjunga 
sin lovsång med en hög och tydlig röst: 
Lov ske dej, Gud, du Israels rätte Herre, 
att du ditt folk från synd som tyngt allt värre 
har återlöst! 

2. Ett frälsningshorn så många här till glädje 
du reste upp i Davids hus och säte 
som du genom profeterna har sagt. 
Du frälsar oss från alla som oss hatar, 
från synd och värld, från helvetet och satan,
trots deras makt. 

3. Din pakt och ed till Abraham med flera 
du håller troget, ja, du gör än mera: 
Du rycker oss ur fiendernas hand 
och vill oss i din kärleks tjänst få städsla, 
en tjänst för hela livet utan rädsla 
och träldomsband. 

 4. Och du, min son, som nyfödd är och liten, 
du ska få bli en Guds profet med tiden, 
bereda väg och plats för Herren här. 
Du för ditt folk hans frälsning ska förkunna, 
så de förstår att deras synder tunga 
förlåtna är. 

5. Lär dem då också, att de ej förtjänar 
sitt barnaskap med dygd, att Gud förlänar 
det av sin mildhet och barmhärtighet. 
Han själv ska komma ner till oss från höjden, 
ja, Jesus, du vars väg Johannes röjde 
har gett oss det, 

6. så du för alla som i mörker tvinar, 
med evigt ljus och klarhet ska få skina 
(det är ditt ord och evangelium) 
och så oss in på fridens vägar styra – 
ja, där din kärlek allt ska genomsyra 
du ger oss rum.

Text: Petter Dass 1680 ca, sv övers A.H. 9/11 2018
Musik: Harald Gullichsen 1977

Var är den Vän

1. Var är den Vän som överallt jag söker?
När dagen gryr, min längtan bara ökar.
När dagen flyr, jag än ej honom finner,
fast hjärtat brinner.

2. Jag ser hans spår varhelst en kraft sej röjer
en blomma doftar och ett ax sej böjer.
Ja, i den suck jag drar, den luft jag andas
hans kärlek blandas.

3. Jag hör hans röst där sommarvinden susar,
där lunden sjunger och där floden brusasr;
jag hör den ljuvast i mitt hjärta tala
och mej hugsvala.

4. Likväl ett töcken mej från honom stänger:
min bön, men ej min blick till honom tränger.
O, om jag kunde nå dithän med båda
och honom skåda!

5. Ack, när så mycket skönt i varje åder
av skapelsen och livet sej förråder,
hur skön då måste själva källan vara,
den evigt klara! 

Text: Johan Olof Wallin, bearb A.H.
Musik: Dalakoral från Malung

O vad världen nu är skön

Alt. melodiform:



1. O vad världen nu är skön,

klädd i sommardräkten!

Känn i skog, på äng, på sjö

milda, friska fläkten,

ljuva dofter, fågelsång.

Mänska, höj ock du din sång!

2. Jorden, smyckad som en brud,

högt lovsjunger Herren.

Jubla, lund i vårlig skrud,

ängder när och fjärran.

Allt hans Ande skapar nytt,

vinterns tunga välde flytt.

3. Skulle ej min själ, min mun

honom offer bringa,

helig sång av hjärtats grund

till Guds ära klinga?

Är vår jord så rik på fröjd,

o, hur blir då himlens höjd!

Text: ("O wie ist die Welt so schön"): Hermann Adam von Kamp (1796-1867), sv övers Jacob Axel Josephson 1861

Musik: Wolfgang Amadeus Mozart (1756-1791)

W A Mozart:

Jesus är ute och söker

Text: Anders Frostenson 1943 (37 år), 1984

Musik: Karl-Erik Svedlund 1943