För sista gången vi kanske nu

1. För sista gången vi kanske nu
tillsammans varit, det skiftar ju
beständigt om här på jordens rund.
Vårt liv det varar en liten stund.

2. Farväl ni kära och älskade,
igenom Blodet befriade.
Vi möts ju åter, men när och var,
ja, det vet bara vår Gud och Far.

3. I himmelen är den sälla ort
där vi får mötas, o tänk, så stort,
att inför allmaktens store Gud
få bära namnet: en Kristi brud!

4. Ja, kära vänner, ej må vi då
så fasta pålar här nere slå!
Snart randas dagen då brudgummen
skall hämta oss från förgängelsen.

5. Guds ord och löften är medlen att
oss hålla uppe i tvivlets natt.
När känslan växlar i ebb och flod,
en blick på löftena ger oss mod.

6. Den gode herden själv före går,
och vi får följa i herdens spår.
För fienden han oss skydda vet,
tills han har fört oss till salighet.

7. Men under det att vi tågar dit,
vi må med allvar och heligt nit
till våra medmänskor ropa: "Kom!
Till Jesus, Frälsaren, nu vänd om!"

8. Snart stundar frihetens ljuva tid,
då vi får mötas i evig frid.
Så framåt! Snart är ju striden slut,
för evigt får vi då vila ut.

Text: August Östlund (1846-1945), sv. bearb. A.H.
Musik: Robert Schumann