Kom, ljuva ro och sommarnöje

1. Kom, ljuva ro och sommarnöje,

du härlighetens förebild!

Den tid på denna jord vi dröjer

förljuvar du och gör så mild.

Då sjunger Andens näktergal

i Sarons täcka blomsterdal.

2. Välkommen hit, du Sions konung

och herde god för dina lamm,

som smord med olja, rik på honung

för hela världen träder fram,

ger ljuvlig skugga långt ifrån,

som cedrarna på Libanon.

3. Du är en evig hälsokälla

av nåd och liv, av must och märg,

som aldrig slutar övervälla

de dinas boning, Sions berg.

Du är en outöslig brunn

för varje själ och törstig mun.

4. Vem är då krank och inte dricker,

vem är som hör och ej ger akt?

Vem har en själ och märker icke

vad Herren, Herren själv har sagt:

att han till oss har gott behag,

att nu är salighetens dag!

5. Nu är en sol för oss uppgången,

och vi fått höra nådens röst.

Vår fiende är evigt fången,

var mänskosjäl är återlöst.

Vi i förbund med Herren står,

och ännu varar nådens år!

6. Ni blommor som bekläder jorden,

ni örter utav tusen slag,

du fågelsvärm som kvittrar orden

på vår och eder Konungs dag,

ni träd och fiskars menighet

och allt vad jorden nämna vet,

7. ni stora hav och branta floder,

ni bäckar klara som kristall,

ni hårda berg och marmorstoder,

er enda syssla vara skall

att tala om en evig hand

som råder över alla land.

8. Min hör ni, frälsta mänskosjälar:

när träd och djur blir glädjens tolk,

skall vi som varit dödens trälar

och nu av nåd är Herrens folk

stå stummare än stock och sten?

Nej, stäm nu in här var och en:

*9. Halleluja av hela jorden,

halleluja av den som tror,

halleluja av helgons orden,

halleluja av änglakor,

halleluja av gammal, ung,

halleluja för Sions Kung!

Text: Anders Carl Rutström
Musik: Ur mel till Sions nya sånger, utg av Joël Blomqvist ("Vår store Gud gör stora under")


A C Rutström: