Alt. melodi:
1. Nog har vi väl kors här i världen fått,
nog har vi väl möda och strid,
dock måste en kristen bekänna därvid:
vi har det blott alltför gott!
2. När syndaförlåtelsens gränslösa skatt
dej skänktes för intet av Gud,
när du har fått Kristi rättfärdighets skrud,
må hjärtat ej då vara glatt?
3. Som gäster och främlingar vandrar vi här,
men leds av vår Frälsares hand.
Det felande barnet han tuktar ibland,
det tröttnande barnet han bär.
4. Själv var han ju frestad på jorden en tid,
han känner vår fiendes list.
Han hjälper det frestade barnet till sist
och ger oss sin seger och frid.
5. Han kommer till doms med en skara så stor,
en gång, då all tid skall ta slut.
Väl den som i Kristus då har kämpat ut,
lycksalig den själ som då tror!
6. Om här vi har njutit vad världen vet
att nämna som sällhetens höjd,
men inte i Gud fått vårt liv och vår fröjd,
i domen vad hjälper väl det?
7. Men trogna Guds barn, om din strid än var het,
om hjärtat än blödde därvid,
när du får gå in i din Herres frid,
är du mindre salig för det?
8. Du käraste Frälsare, herde så god,
barmhärtig och nådig oss var!
I döden, i domen, o var vårt försvar!
Oss hjälp för ditt dyrbara blod!
1. Nog har vi väl kors här i världen fått,
nog har vi väl möda och strid,
dock måste en kristen bekänna därvid:
vi har det blott alltför gott!
2. När syndaförlåtelsens gränslösa skatt
dej skänktes för intet av Gud,
när du har fått Kristi rättfärdighets skrud,
må hjärtat ej då vara glatt?
3. Som gäster och främlingar vandrar vi här,
men leds av vår Frälsares hand.
Det felande barnet han tuktar ibland,
det tröttnande barnet han bär.
4. Själv var han ju frestad på jorden en tid,
han känner vår fiendes list.
Han hjälper det frestade barnet till sist
och ger oss sin seger och frid.
5. Han kommer till doms med en skara så stor,
en gång, då all tid skall ta slut.
Väl den som i Kristus då har kämpat ut,
lycksalig den själ som då tror!
6. Om här vi har njutit vad världen vet
att nämna som sällhetens höjd,
men inte i Gud fått vårt liv och vår fröjd,
i domen vad hjälper väl det?
7. Men trogna Guds barn, om din strid än var het,
om hjärtat än blödde därvid,
när du får gå in i din Herres frid,
är du mindre salig för det?
8. Du käraste Frälsare, herde så god,
barmhärtig och nådig oss var!
I döden, i domen, o var vårt försvar!
Oss hjälp för ditt dyrbara blod!
Text: Charlotte Cecilia af Tibell
Musik: Folkmelodi, alt. Jonas Andersson 1883 (32 år)
C C af Tibell:
J Andersson:
Musik: Folkmelodi, alt. Jonas Andersson 1883 (32 år)
C C af Tibell:
J Andersson:
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar