tisdag 8 februari 2022

Nu lystra, mänskoskara


1. Nu lystra, mänskoskara,
och hör Guds frälsningsord!
Ett barn Gud velat vara
och fostras på vår jord.
Guds Son får far och mor,
i mänskofamn han bäres,
han diar, växer, näres.
Den händelsen är stor.

2. Märk hur han går i lydnad

ibland föräldrarna,
fast förr i gudaprydnad
han bott bland änglarna.
Vår Herre lär sig gå
och talets första grunder,
o hemlighet, o under
som tål att tänka på!

3. Än mer här bör besinnas:

I sina unga dar,
när själar skulle vinnas,
Guds Son arbetat har.
Han kallas timmerman;
det handaverk han lärde
som fosterfadern närde.
Tag ordet, om du kan!

4. Ack, vad vår Herre trälar

i mödsamt arbete
och sliter ont för själar,
vår käre Frälsare!
Han bättre kunde haft
än ge sig ut för fåren
i dagakarlsvillkoren.
Känn Kristi kärleks kraft!

5. Ni himlar, fröjda eder

och jubilera, jord!
Den höge pilt giv heder
som satt vid Josefs bord!
Ni unga och ni små:
er ålder han erfarit,
han späd och ung har varit.
Det bör till hjärtat gå.



Text: Lars Linderot (1761-1811), bearb. A.H. 2013

Inga kommentarer: