Text och musik: Paolo D Sosa 1958 (25 år), sv övers. Britt G Hallqvist 1984
Här har vi en av våra ganska få utomeuropeiska andliga sånger, en från Argentina i Sydamerika. Både text och musik är komponerade av Pablo D. Sosa 1958. När 1986 års psalmbok kom ut angavs psalmen vara skriven 1980, men den var alltså betydligt äldre (och psalmisten alltså betydligt yngre) än så!
Originaltonarten är F-dur, vilket gör att det sista "hallelujat" börjar ända uppe på tvåstrukna F, vilket nog i förstone kan te sej ansträngande för en normal "allsångare". Men författaren/kompositören ville verkligen fullt avsiktligt se till att hela församlingen (inte bara sopranerna/tenorerna) skulle utstöta ett litet glädjetjut just där. Och så slipper man gå ända ner till A i ostrukna oktaven (som barnröster helst ska slippa). Så testa gärna originaltonarten i nästa gudstjänst, precis som kyrkokören här överst (nedre klippet går i psalmbokens tonart)!
Författaren/kompositören är född 1933, är både präst och musiker, och har varit lärare vid ett ekumeniskt teologiskt seminarium i Buenos Aires i Argentina. Psalmen översattes till svenska av Britt G Hallqvist 1984 och kom alltså direkt in i psalmboken utan att först ha varit med i Psalmer och Visor 76/82 eller liknande.
Texten alluderar på den "glädje i himmelen" som Jesus talar om t.ex. i Lukasevangeliet 15, när det handlar om syndares omvändelse. Någon petimeter har påpekat att det aldrig i bibeln uttryckligen står att de okroppsliga änglarna verkligen kan sjunga (det lär överallt stå att ängeln eller änglaskaran "sade" något, aldrig att de "sjöng"), men å andra sidan uttrycks heller aldrig motsatsen, alltså att änglarna inte kan sjunga.
Så vi sjunger Sosas/Hallqvists psalm - med glädje.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar