Kristi återkomst

567 EN HERRDAG I HÖJDEN är vorden besluten / av konungen uti det himmelska land, / att han skall hitkomma med mång sinom tusen / och kalla till doms både kvinna och man, / med änglarnas röst, / de trogna till tröst, / men svidande styng i de otrognas bröst.
2. Ack, mildaste Jesus, föröka oss trona, / att vi må beredda och vakande stå, / att vi ej bortmista vår salighets krona / och att vi din nåd ej förlustiga gå. / O räck oss din hand, / vår Frälsareman, / och för oss till himlens lycksaliga land.
Text: Gammal nordisk sång, i svenskt tryck 1718Musik: Svensk folkmelodi

568 HAN KOMMER, VÅR JESUS, VÄLSIGNADE TRÖST! / Den saliga dagen är nära, / då vi skall få höra hans ljuvliga röst / och skåda hans anlete klara. / Se, brudgummen kommer! O sov ej, o brud! / Tänd lampan och skynda att möta din Gud! / Så bjuder den manande rösten.
2. Minuterna ilar, se, skuggorna flyr, / snart natten den långa skall ändas. / Där borta i fjärran, se, morgonen gryr, / den eviga dagen snart randas. / Se, brudgummen kommer! O sov, ej o brud! / Tänd lampan och skynda att möta din Gud! / Så bjuder den manande rösten.
3. Ja kom, Herre Jesus, kom snart som du sagt! / Din ankomst med fröjd vi förbidar! / Kom snart att förstöra all fiendens makt, / att ensam på jorden regera! / Välkommen, välkommen, vår konung och Gud! / Välkommen, välkommen att hämta din brud / till dig i den eviga glädjen!
Text: Joel Blomqvist Musik: Joel Blomqvist

569 HOPPET ATT JESUS FÅ SKÅDA / fröjdar mej här på min färd. / Då endast friden ska råda / långt från en bullrande värld. / Givs det väl skönare ämne / här för min tro och min sång / än att få hoppas och vänta / Jesus på skyar en gång?
2. Då ska ej nöden mej trycka, / aldrig en suck såsom här. / Aldrig mer stormar ska rycka / mej mot de klippiga skär. / Givs det väl skönare ämne...
3. Synden ej mera ska såra, / hjärtat ej brista i gråt, / satan ej mer mej bedåra, / vi då för evigt skiljs åt. / Givs det väl skönare ämne...
4. Ska jag än läggas i mullen / kan det ej störa mitt hopp. / Hoppet ska grönska på kullen / tills jag förklarad står opp. / Givs det väl skönare ämne...
Text: K G Sjölin 1910 (53 år), ngt bearb. A.H. 2008 Musik: K G Sjölin

570 HÖR, SKAPELSEN SUCKAR, DEN SUCKAR SÅ TUNGT! / Vad kan väl den sucken betyda? / I stunder då allt i naturen är lugnt / och blommor ses markerna pryda, / den sucken mot höjden dock stiger.
2. Fast allting i skapelsens morgon var gott, / då Herren välsignade jorden, / förbannelsen sedan däröver har gått / och givit från södern till norden / en prägel av ouppfylld längtan.
3. Guds barn går ock höljda i ringhet och brist, / en kämpande, bidande skara. / Dock stundar förlossningens timme till sist, / då Gud sej i dem skall förklara / i härlighet, skönhet och ära.
4. Ja, pris vare Herren, det kommer en dag / då skapelsen suckar ej mera! / Allt skall då så fullkomligt ställas i lag, / och Gud skall i alla regera. / Välkommen den dagen skall vara!
Text: Lina Sandell, ngt bearb. Mel. O Ahnfelt ("Var är du, var är du")

571 I TIDENS AFTONSKYMNING bland skuggorna jag står / och ser de sista strålar från sol som nedergår. / Snart Mänskosonens tecken skall glimma klart i skyn / och varje hjärta gripas av denna stora syn.
2. I tidens aftonskymning vad ävlan, kamp och strid / bland jordens barn i gruset, / liksom på Noas tid. / Man bygger och planterar, till köpenskap man går, / och sorglös hop ej aktar den dom som förestår.
3. I tidens aftonskymning till krig det rustas vilt / och många tusen redan sitt blod på marken spillt. / Men ack, det är blott början till födslosmärtan svår, / då hämndens vassa lie de stora skaror slår.
4. I tidens aftonskymning hörs mången smäda Gud / och öppet utan fruktan förtrampa Herrens bud. / Ja, druvorna på jorden för skörden mogna fort, / då vredens press skall trampas därutom stadens port.
5. I tidens aftonskymning tungt sömnen faller på / och många brudetärnor med släckta lampor stå. / När Mänskosonen kommer, som han har sagt förut, / o månne han skall finna på jorden tro till slut?
6. I tidens aftonskymning dock gyllne stjärnor le / på löftets klara himmel. I hoppet vi dem se. / Väl kommer storm och mörker med vedermödans tid, / men sen en ljuvlig morgon med glädje, ljus och frid.
7. Men denna morgon randas för Lammets brud allen, / som under väntanstiden sin dräkt bevarat ren. / Hur härligt morgonsången då klinga skall en gång, / när hon sin brudgum hälsar med fröjd och jubelsång!
Text: Conrad Björkman Musik: Folkmelodi

572 INNANFÖR ELLER UTANFÖR / bröllopssalen en gång, / innanför eller utanför / evigheten så lång? / Innanför eller utanför, / lyss till min frågande sång. / Innanför eller utanför, / var skall du stå en gång?
2. Ropet snart höres kring världen gå: / "Brudgummen ses i skyn!" /Änglaskaran kring honom står. / O vilken härlig syn! / Innanför eller utanför...
3. Dörren öppnas till himlens sal. / Änglar hörs harpor slå. / Utanför är det natt och kval. / Mörkrets härar där står. / Innanför eller utanför...
4. Salig skara till dörren går, / tågar med jubel in. / Härlig brudgum där inne står, / hälsande bruden sin. / Innanför eller utanför...
5. Fåvitsk hop står i mörkret kvar. / Lamporna slocknat ut. / Hemska öde: bli lämnad kvar, / oljan har tagit slut. / Innanför eller utanför...
6. "Herre, öppna din dörr igen!" / ropar man nu och ber. / Svaret kommer från brudgummen: / "Jag känner inte er." / Innanför eller utanför...
7. Utanför eller innanför, / ack, besinna det väl! / När Guds kallande röst du hör, / slut ej hjärtat, o själ! / Innanför eller utanför...

573 JAG LYFTER UPP TILL GUD MIN SÅNG / ännu en gång / från dessa jordens dalar. / Vår Herre Kristus hämtar mej / snart hem till sej / i himlens höga salar. / Med blixtens fart / han kommer snart, / då hörs hans pris / på annat vis / när Guds basuner talar.
2. När jag ser träden skjuta blad, / jag blir så glad, / för då blir det ju sommar! / När himmelrikets blomster gror, / så glad jag tror / att snart Guds rike blommar. / Hans kyrka är / hans brud så kär, / har lampan tänd / och själen vänd / mot Konungen som kommer.
3. Jag hör hans underbara röst / med frid och tröst / från höga himlar tona: / "Jag kommer, se, jag kommer snart! / Håll det du har / att ingen tar din krona. / Var glad, min brud, / jag är din Gud, / vårt bröllop står, / med mej du får / som himladrottning trona!"
4. I Anden ser sej bruden om / och säger: "Kom! / Hans glädje är för alla!" / Och den som hör det, säger "Kom, / till Gud vänd om, / låt Anden på dej falla! / Du som har törst / får komma först, / det räcker till / för vem som vill, / när livets vatten svallar!"
5. Se, ny blir himlen, ny vår jord, / det är Guds ord, / hans löfte underbara! / O se, Guds tält bland mänskor är, / han själv är där / och bor ibland sin skara! / Det gamla fort / ska vika bort, / all sorg ska fly / för glädje ny. / O tänk att där få vara!
*6. Ja, amen, evigt lov och pris / på alla vis / och visdom, makt och styrka / tillhör dej, Gud, i evig tid, / som gett oss frid / och gjort oss till din kyrka! / Halleluja! / Med glädje ska / vi minnas det / i evighet / och dej i sanning dyrka!
Text: M B Landstad 1861 (59 år), A.H. 2002, 2007 Musik: A.H. 2002, alt. Wittenberg 1533 (se SvPs 424)

574 JESUS KOMMER, JESUS KOMMER, / snart basunen höras skall. / Han i majestät och ära / då skall ses av världen all. / Må vi alla äga olja / kvar i våra lampor då, / att vi må när Jesus kommer / in i Herrens glädje gå.
2. Är du redo, själ, jag frågar, / är du redo möta Gud? / Lever du för Herren Jesus, / älskar du hans ord och bud? / Må vi alla äga olja...
3. Må ej världen oss bedåra, / må ej synden ta oss fatt, / att vår lön ej bliver döden / och vår framtid evig natt. / Må vi alla äga olja...
4. Säll är den som väntar Herren, / säll är den som redo är. / Den skall Herren rikt belöna / med en evig krona där. / Må vi alla äga olja...
5. Led mig så, o Herre Jesus, / att jag efter livets slut / lyckligt når den sälla hamnen / och hos dig får vila ut. / Må vi alla äga olja...
Text: J A Hultman Musik: J A Hultman

575 MED VÅRA LAMPOR REDO, iklädda snövit skrud, / vi väntat på vår brudgum, när hämtar han sin brud? / Vi vet att i oss själva finns inte något gott, / ty både olja, ljus och dräkt har vi av honom fått. / Se, brudgummen kommer! Då hämtar han sin brud / om hon har lampan redo och bär sin vita skrud.
2. Gå ut att honom möta! Se, vägen öppen står, / bestrålad av den klarhet som från hans panna går. / Tag mot hans bröllopsbjudning, så oförskylld och blid, / o dröj ej, tag din lampa, kom till evig fröjd och frid. / Se, brudgummen kommer...
3. Se, genom öppna dörren där skymtar bröllopsfröjd! / Visst är envar där inne för evigt glad och nöjd, / visst är han själv mer ljuvlig än varje dödlig man, / men ack, när dörren stängs en gång, den mer ej öppnas kan. / Se, brudgummen kommer...
Text: Sankeys sånger, Erik NyströmMusik: Okänd

576 NATTENS SKUGGOR sakta viker, / morgonstjärnan ljuvligt ler, / snart den sälla dagen randas, / och dess sol går aldrig ner. / Herren kommer, / Herren kommer, / slut är då all jordens strid. / Bruden siras, / bröllop firas / i en evig fröjd och frid.
2. Vilket jubel inför tronen / när de frälsta där en gång / efter tidens vedermöda / stämmer upp sin segersång! / Herren kommer...
3. Herre Jesus, håll mej redo / till ditt möte varje stund! / Sen må jord och himmel falla, / fast består min sällhetsgrund. / Herren kommer...
Text: Nils Frykman 1889 (47 år) Melodi: James McGranaham

577 NOG HAR VI VÄL KORS HÄR I VÄRLDEN FÅTT, / nog har vi väl möda och strid, / dock måste en kristen bekänna därvid: / vi har det blott alltför gott!
2. När syndaförlåtelsens gränslösa skatt / dig skänkes för intet av Gud, / och när du har utvalts till Frälsarens brud, / må hjärtat ej då vara glatt?
3. Som gäster och främlingar vandrar vi här, / men leds av vår Frälsares hand. / Det felande barnet han tuktar ibland, / det tröttnande barnet han bär.
4. Själv var han ju frestad på jorden som vi, / han känner vår fiendes list. / Han hjälper det frestade barnet till sist / och ger oss sin seger och frid.
5. Han kommer till doms med en skara så stor, / en gång, då all tid skall ta slut. / Väl den som i Kristus då har kämpat ut, / lycksalig den själ som då tror!
6. Om här vi har njutit vad världen vet / att nämna som sällhetens höjd, / men inte i Gud fått vårt liv och vår fröjd, / i domen vad hjälper väl det?
7. Men trogna Guds barn, om din strid än var het, / om hjärtat än blödde därvid, / när du får gå in i din Herres frid, / är du mindre salig för det?
8. Du käraste Frälsare, herde så god, / barmhärtig och nådig oss var! / I döden, i domen, o var vårt försvar! / Oss hjälp för ditt dyrbara blod!
Text: Charlotte af Tibell Musik: Ur Pilgrimsharpan

578 //: NÄR ALLA HELGON TÅGAR IN, / när alla helgon tågar in, / Gud, låt mej vara med i den skaran, / när alla helgon tågar in ://

579 NÄR DEN GYLLNE MORGON skördemännen går / fram och trohetslönen av sin Herre får, / skall basunen ljuda över hav och land, / änglar träda fram och räcka dem sin hand. / Gyllne morgon, gyllne morgon! / Sista natten svunnit hän! / Vi går ut att möta Frälsaren med fröjd, / halleluja, ära vare Gud i höjd!
2. När den gyllne morgon de avsomnade / träder fram ur gravarna att Herren se, / jubelrop och sång skall fylla himmelen, / ty de kära evigt mötas får igen. / Gyllne morgon...
3. Denna gyllne morgon inför tronen där / de av glädje strålar, fast de gråtit här, / ty det första är förgånget, anden fri, / jordisk sorg och möda evigt är förbi. / Gyllne morgon...
4. När den gyllne morgon kommer med sin glans, / skall ock jag då räknas såsom en av hans? / Skall du vara med där i den stora kör, / som till Lammets ära sina harpor rör? / Gyllne morgon...

580 NÄR HAN KOMMER, NÄR HAN KOMMER att samla de sina, / sina kära, sina trogna en gång i sin famn, / liksom morgonens stjärnor de då skall få lysa / i hans krona för evigt och prisa hans namn.
2. Till sitt rike skall han samla de pärlor han vunnit, / alla lammen skall han samla en gång i sin famn. / Liksom morgonens stjärnor...
3. De små barnen, de små barnen som älskar sin Jesus, / som juveler skall han samla en gång i sin famn. / Liksom morgonens stjärnor...
Text: W O Cushing, E Nyström, ngt bearb. Musik: G F Root

581 OM HAN KOMME IDAG, din Herre och Gud, / skulle helst från hans åsyn du fly? / Om du hörde i dag det kallande ljud / av basunen från himmelsn sky, / skulle fröjd eller ångest dig fatta?
2. Månne allt vad som nu är viktigt och stort / även då skulle synas dig så? / Månne allt, vad i dag blir talat och gjort, / bleve talat och gjort även då? / Besinna dig, innan du svarar!
3. Månne det eller det som trycker dig nu / och som vållar dig mångfaldig nöd, / skulle trycka dig då? Ja, månne väl du / skulle sörja för kläder och bröd / med hedningens oro i hjärtat?
4. Om han komme idag, rättfärdig och vis, / till att ställa oss alla för sig, / månne människors dom och människors pris / skulle synas av värde för dig / eller falla med tyngd ner i vågen?
5. Om han komme i dag - o pröva dig än / medan anskriet dröjer, och säg: / är hans ankomst dig kär, eller fruktar du den? / O vart leder dock slutligt din väg? / Den stund du ej menar - han kommer!
Text: Lina Sandell 1874 (42 år) Musik: Gunnar Wennerberg

582 //: SNART, JA MYCKET SNART / ska vi möta Konungen :// Snart, ja mycket snart, / ska vi möta Konungen. / Halleluja, halleluja, vi ska möta Konungen!
2. //: Inga tårar mer / när vi möter Konungen :// Inga tårar mer / när vi möter Konungen. / Halleluja, halleluja, / vi ska möta Konungen!
3. //: Han gör allting nytt. / Vi ska möta Konungen :// Han gör allting nytt. / Vi ska möta Konungen. / Halleluja, halleluja, / vi ska möta Konungen!

583 SNART RANDAS EN DAG, så härlig och stor, / för alla som älskar Gud. / Dess sol aldrig skyms av skuggornas flor / och aldrig hörs klagans ljud. / O härliga dag som randas för mig, / o härliga mål på pilgrimens stig! / Min längtan, min blick alltmer till dig drag, / du härliga Jesu Kristi dag.
2. I ära och makt vår Konung sig ter / och kallar de sina hem. / Ej avstånd, ej död skall skilja dem mer, / ej synden mer plågar dem.O härliga dag...
3. För korset vi får en underbar lön, / för ringhet konungslig glans, / för törnbeströdd stig en boning så skön, / för svärdet en segerkrans. / O härliga dag...
4. Vi vet inte tid, vi vet inte stund / då gryningen inne är, / men likväl vi vet på löftenas grund / att frälsningen snart är här. / O härliga dag...
Text: Andrew L Skoog Musik: Andrew L Skoog

584 VAKNA UPP! EN STÄMMA BJUDER / som mäktig och högtidlig ljuder / till alla gravars djup en gång. / Vakna upp! Stå upp, ni döda, / som glömmer tidens vedermöda / i dödens dvala, stum och lång. / Guds röst nu väcker er, / ty natten är ej mer, / dagen kommer! / Den sista dag, / den största dag, / den kommer efter Guds behag.
2. Jord och hav och himlar bävar / och Herrens änglar nedersvävar. / Han kommer, Gud och Mänskoson. / Djupen öppnas, berg ses falla / och Adams barn församlas alla / med hopp och fruktan kring hans tron. / Här blir det fröjd och gråt: / han skall dem skilja åt / som en herde. / De trogna då / skall kronan få, / men bort de onda måste gå.
3. Jesus, mig din ankomst gläder, / där jag i dina fotspår träder / på törnestig, av sorger böjd. / Törnet byter du i palmer / och sorgerop i glädjepsalmer, / jag därför ser min grav med fröjd. / När efter mödan trött / en stund jag sovit sött / i dess skugga / du väcker mig / så nådelig / till evig frid och fröjd hos dig.
Text: v. 1 F G Klopstock 1758 (34 år) J O Wallin 1816 (37 år), v.2-3 J O Wallin 1816, ngt bearb. Musik: Philipp Nicolai 1599 (melodin har kallats "Koralernas konung")

585 YTTERSTA DAGEN EN GLÄDJEDAG BLIVER / för dem på Jesus, vår Frälsare, tro. / Yttersta stunden dem tillträde giver / till deras sälla och eviga ro. / Arbete, strid / byts då i frid. / Härlighet följer på mödosam tid.
2. Den som nu önskar sig värdigt bereda / saligt att sluta sin jordiska tid, / må låta ordet och Anden sig leda / barnsligt, i tron, till sin Frälsare blid. / Änden blir god, / när blott hans blod / här fått uppliva och stärka vårt mod.
3. Rädes du ännu för döden och domen / må du strax tänka på Frälsarens död. / Han, för att göra vår frihet fullkommen, / dömdes och dog i den yttersta nöd. / Är det vår tröst, / att han oss löst, / blir domsbasunen en glädjefull röst.
4. Gör, Herre Jesus, den saken rätt viktig / för våra hjärtan, att du är vårt allt, / att du vår sak och vår räkning gjort riktig, / då du all världenes synder betalt! / Giv, att vi må / lita därpå / och för din tron med frimodighet stå!
Text: Magnus Brynolf Malmstedt 1754 (30 år) Musik: Folkmelodi