Morgon

275 DIN KLARA SOL GÅR ÅTER OPP, / jag tackar dig, min Gud. / Med kraft och mod och nyfött hopp / jag höjer glädjens ljud.
2. Din sol går opp för ond och god, / för alla som för mig; / o, må jag så i tålamod / och kärlek likna dig.
3. O, hjälp mig lyda dina bud / och ha din vilja kär, / förnöjd och glad i dig, min Gud, / var dag jag lever här.
4. Då skall jag, trygg i råd och dåd, / till dig, o Fader fly / och än förnimma att din nåd / är varje morgon ny.
Text: J O Walloin 1814, bearb.Musik: Tysk 1710

276 HERRENS NÅD ÄR VAR MORGON NY! / Varför skulle vi sörja? / Jordens skuggor, hur snart de fly! / Må vår lovsång då börja! / Pris ske Gud! Vi mot målet ila, / Jesus följer oss trofast än idag, / bjuder här allt Guds välbehag / och därhemma sin vila.
2. Herrens nåd är var morgon ny! / Bort med tvekan och fruktan! / Herrens röst mitt i stormens gny / blandar nåd i hans tuktan. / Nåd, ja, nåd hur han än den kläder, / nåd som fostrar för himmelriket opp, / nåd som livar vår tro, vårt hopp, / nåd som tröstar och gläder.
3. De som gråta, de vare då / såsom gräte de icke. / De som fröjdas och le också / såsom gladdes de icke. / Herren kommer! Hans dag är nära. / Må vi bida den längtansfullt i tron, / höja redan vår lovsångs ton: / Honom, honom ske ära!
Text: L Sandell 1865 (33 år) Musik: O Ahnfelt 1874 (61 år)

277 MORGON MELLAN FJÄLLEN, / hör hur bäck och flod / sorlande mot hällen / sjunger: Gud är god, / Gud är god.
2. Se, hur dagen bräcker, / fram går ljusets flod. / Dalen som den väcker / svarar: Gud är god, / Gud är god.
3. Skogens grenar glittrar / och med gladligt mod / fåglarna som kvittrar / sjunger: Gud är god, / Gud är god.
4. Själ, vak upp och svara / dem med nyfött mod. / Höj din lovsång klara: / Gud, vår Gud, är god, / Gud är god.
Text: Amerikansk författare o 1850, Betty Ehrenborg-Posse 1852 (34 år) Musik: K H E Hauer före 1852

278 NU KLINGAR FÅGLARNAS MORGONVISA / och solen lyser i sommarprakt. / Så vill jag tacka, så vill jag prisa / min gode Fader för vård och vakt.
2. Hans nåd och ära jag glad vill sjunga, / ty all min skuld han förlåtit mig. / Och synd och sorg skall ej mer betunga, / då han mig leder på livets stig.
3. Tack, Herre Jesus, för kors och smärta, / för dödens kalk, som för mig du tog, / för att mitt fridlösa, arma hjärta / nu skall få liv och ha övernog.
4. Tack, att jag inte behöver bygga / på vad jag varit och är och gjort, / men på ditt löfte som gör oss trygga / och på ditt namn, som är högt och stort.
Text: Carl Boberg 1920 (61 år), ngt bearb.

279 NU LOVAR MIN SJÄL dig, Jesus, min vän, / som bar alla synderna mina / och visar att du en nådedag än / av himmelen låter mig skina, / på det jag nu må betänka igen / din ångest och blodiga pina.
2. Att höra ditt ord och lyda din röst / själv böj du mitt hjärta och öra. / Din ångest låt bli min glädje och tröst / mot allt som min ro kan förstöra, / ja, eftersom du så dyrt har mig löst, / så låt mig dig evigt tillhöra!
3. Kom, Frälsare kär, och fatta min hand, / kom, led mig i frid denna dagen! / Låt mig av din nåd och helige And´ / var stund till dig mera bli dragen / och så vid dig fäst med kärlekens band, / att jag ej må dädan bli tagen!
Text: Johan Kahl 1746 (25 år) Musik: P U Stenhammar

280 PRIS VARE GUD SOM LÅTER / oss glada vakna opp / och över jorden åter / en dag av nåd gå opp, / en dag som skall försvinna / lik den i går förgick; / o må vi då besinna / dess dyra ögonblick.
2. O, må vi noga märka / vad Gud av oss begär / och med all trohet verka / så länge dagen är, / att icke syndens minne / vårt hjärta förebrår / när aftonen är inne / och vi ej mer förmår.
3. Att gärna åt sin nästa / råd, hjälp och glädje ge, / ej blott på eget bästa, / men ock på andras se, / ej blott Guds vilja veta, / men vandra i hans bud, / det är att kristen heta, / det är att tjäna Gud.
4. Och salig är och bliver, / när Herren komma skall, / den tjänaren som giver / så akt uppå sitt kall. / Han dela skall den fröjden / som intet öga sett, / men Herren Gud i höjden / åt sina barn berett.
5. Vår kraft, o Gud, föröka, / att vi med trofasthet / må först ditt rike söka / och din rättfärdighet. / Då vill du nådigt skänka / allt övrigt åt envar. / O, må vi det betänka / i dag och alla dar.
Text: J O Wallin 1812 (33 år), ngt bearb. Musik: Melchior Teschner 1615, bearb.

281 VÄLSIGNAT vare Herrens namn, / som mej i natt bevarat! / Ännu en dag i nådens famn / hans kärlek åt mej sparat.
2. Låt bön och arbete gå väl, / o Gud, som gett mej tiden! / Bevara både kropp och själ / i nåden och i friden.
3. Ge mej en trogen, flitig hand, / ett gott och vänligt öga, / ge mej din kärlek ren och sann / och kraft ifrån det höga.
4. Din kärlek ger mej ödmjukhet / att med min nästa vandra, / gå i mitt kall med ärlighet / och ej avundas andra.
5. All fara, sjukdom, synd och nöd / från mej och världen vike! / Ge oss för varje dag vårt bröd, / men först och sist ditt rike!
Text: Dorothe Engelbretsdatter (1634-1716), övers. A.H. 2008 Musik: Johann Cruger ("Op, al den ting som Gud har gjort")