Kristi himmelsfärds dag

257 DU SOM OSS FRÄLST UR SYNDENS BAND, / ur dödens natt och avgrundsbrand, / du höjs från vansklighetens land / till ära på Guds högra hand.
2. Du Faderns verk fullbordat har / och till din Faders boning far, / men är osynlig hos oss kvar / när skyn dig från vår åsyn tar.
3. En herde för din kära hjord / du leder oss med livets ord. / Din kärlek verkar på vår jord / i dopets bad, vid nådens bord.
4. Till tidens slut din lära än / skall leda jordens vandringsmän, / till dess du kommer hit igen / med härlig makt från himmelen.
5. Säll den som fast i tron består / och bär sitt kors i dina spår! / Dit du har gått med fröjd han går / och av din hand sin krona får.
Text: Johan Olof Wallin 1814 (35 år), ngt bearb. Musik: Johann Cruger 1640

258 HAR KRISTUS, ERT HUVUD, TILL HIMMELEN FARIT, / ni lemmar, så sök det som ovantill är! / Har Kristus, er konung, en främling här varit, / så gör er då inte så bofasta här! / Ja, låt det då fara, / vadhelst det må vara / som ännu er binder och hindrar i loppet / - se endast på målet och gläd er i hoppet!
2. Må ingen som en gång satt handen vid plogen / nu börja med tvekan att se sig omkring! / Nej, hellre han blive mer ivrig och trogen / i farandet efter de himmelska ting! / Ack, måtte ej världen / och synden och flärden / få draga oss bort från det eviga, ena: / det livet, som är uti Sonen allena.
3. En gång skall han hälsa de sina med orden: / "Besitt nu det rike min Fader mig gav!" / Och sitter än kvar efter striden på jorden / en tår i vårt öga - han torkar den av. / Men Jesus, bliv när oss / och hjälp oss och bär oss / härefter som hittills. Till dig vi oss vänder: / giv du åt vår vandring en fröjdefull ände!
Text: Lina Sandell 1864 (32 år)

259 JAG SER DEJ, O GUDS LAMM, NU STÅ / i glans på Sions topp. / Men svår var vägen du fick gå / förrän du kom dit opp. / Din börda, tung och mödosam, / var världens synd och skam. / Så sjönk du i vår jämmer ned; / vem anar vad du led?
2. Oskyldige, som så för mej / gick smärtans tunga stig, / din kärlek hårt har bundit dej, / att fri jag skulle bli. / Då slet du sönder våra band / med genomspikad hand. / Du gick med seger ur din grav; / din död oss livet gav.
3. Nu står en skara kring din tron, / som snö så vit och ren. / Vart öga strålar som en sol / av att din glans få se. / Och ordet om ditt slaveri / då världen köptes fri, / ja, vad du led för oss en gång / är ämnet för dess sång.
4. Tack, Fader, att du var så god / mot Adams fallna ätt! / Du frälste oss med Lammets blod / och gav oss barnarätt. / Dej prisar varje andetag / och hjärtats alla slag. / O Gud, för din barmhärtighet / tack, TACK i evighet!
Text: H A Brorson Musik: Norsk folkmelodi

260 JESUS, SOM FARIT DIT UPP TILL GUDS HIMMEL, / är ändå nära i jordlivets vimmel. / Och, som han lovade, ljuvligt och stärkande, / kommer han igen, / kommer han igen!
2. Må vi hans ankomst i tron då förbida, / vaka och bedja och manligen strida, / ty som han lovade, ljuvligt och stärkande, / kommer han igen, / kommer han igen.
3. Då skall han komma i makt och i ära, / må också vi då få stå honom nära! / Ja, som han lovade, ljuvligt och stärkande, / kommer han igen, / kommer han igen.
Text: Lina Sandell 1888 (56 år)

261 PRIS SKE DIG, JESUS, SOM NÅD ÅT OSS VUNNIT! / Evig den prästvigning är som du fick. / Du med diitt blod som på korset har runnit / levande in i Guds helgedom gick. / Du åt oss vunnit en evig försoning, / vägen är öppen till himmelens boning.
2. Den som i Frälsarens blod blivit renad / lovsjunge Jesus med hjärta och röst! / Ingång till Fadern kan ej bli förmenad / någon som äger i Jesus sin tröst. / Fröjdas med bävan, ja mitt under gråten: / himlen är öppen och synden förlåten!
3. Upp dit du gått du oss slutligen tage, / Jesus, med dig nu till Fadern vi går. / Du våra hjärtan med kärleken drage / dit, där de trogna sin nådelön får. / Ge oss den trösten, när hän vi skall fara, / att för oss himmelen öppen skall vara.
Text: Philip Friedrich Hiller, S Cavallin, bearb. A.H. 2008 Musik: A.H. 1989

262 STOR OCH HÄRLIG VAR DEN DAGEN, / då från Oljebergets topp / Jesus, från de sina tagen, / for till Fadern åter opp. / Till sin tron han återvänder, / genom korset härliggjord, / med de genomstungna händer / än välsignande sin hjord.
2. Han som under dödens smärta / har mot världen sträckt sin famn, / nu, likt Aron, på sitt hjärta / bär de återlöstas namn. / Hos sin Fader i det höga / för de sina beder han / och för Faderns helga öga / står han som vår löftesman.
3. Helt allena sågs han fara / till sin tron i himmelen, / men med tusen änglars skara / kommer han till oss igen. / Jesus, låt din ankomst bliva / fröjdefull och ljus för mig / och av nåd mig värdes giva / evig frid och fröjd hos dig!
Text: Lina Sandell 1881 (49 år)

263 TILL HÄRLIGHETENS LAND IGEN / jag ser dig, Jesus, fara. / Men jag på jorden måste än / en gäst och främling vara. / Långt från mitt hem jag vandrar här, / mitt sällskap sorg och möda är.
2. Långt från min Faders hus jag går, / ack, Herre, säg hur länge? / Men dit mitt öga inte når / mitt hjärtas bön sig tränge. / Den outsäglig, innerlig / skall dela skyn och hinna dig.
3. En skymt jag då i hoppet ser / utav det goda landet, / där du från mig ej skiljes mer, / när löst ur syndabandet / bland helgonen jag fri och glad / får bo i levande Guds stad.
4. Där uppe är det ingen natt / och ingen gråt och smärta. / Där uppe är min högsta skatt, / där vare ock mitt hjärta. / I himlen hos min Frälsare, / där vare min umgängelse.
5. Och som du for du komma skall, / o Jesus, hit tillbaka. / Jag här vill akta på mitt kall, / jag bedja vill och vaka. / Jag vet ej stund, jag vet ej dag, / men dagligt dig förbidar jag.
6. Och salig är den tjänaren / som du så finner göra, / när sist du komma skall igen: / du honom lovat föra / till ära och odödlighet / uti din Faders härlighet.
Text: Johan Olof Wallin 1816 Musik: B Gesius 1605/H Schein 1628