Vårsol blickar vänligt ner

1. Vårsol blickar vänligt ner,
glatt hon nickar, skönt hon ler,
skänker sippan liv på nytt
när från klippan isen flytt.

2. Gräset spritter upp så grönt,
fågelns kvitter klingar skönt.
Allt sig gläder: det är vår!
Högtidskläder ängen får.

3. Bönen stige då till Gud
och invige med sitt ljud
glada vårens korta stund,
under årens snabba rund.

4. Må då fröjden lyfta mej
upp mot höjden, Gud, till dej!
Böj mitt sinne själv därvid,
bo därinne med din frid.

5. Låt min tunga röra sej
till att sjunga glatt om dej.
Dej jag prise i mitt bo
och bevise så min tro.

Text: Lina Sandell 1850 (18 år)

Musik: Engelsk