Gud, vår Gud, vi lovar dig

Text: Ignaz Franz 1771 efter Te Deum (400-talet), sv övers Olov Hartman 1980
Musik: Tysk-österrikisk Sagan 1772/Wien 1774

Jag tror på en Gud, en enda

Text och musik: Tomas Boström 1992 (39 år)

O Gud som skapat vind och hav

Text: Tore Littmarck
Musik: Severus Gastorius

Jag har en Fader som i allt

Alt. koral:



1. Jag har en Fader, som i allt 
mitt bästa vill och vet 
och sörjer för var dags behov 
med evig trofasthet, 
förlåter, helar, tuktar mej 
men allt på fadersvis, 
med blicken fäst på målet blott, 
sitt stora namn till pris. 

2. Visst låter han mej här ibland 
erfara mycken brist, 
men han har lovat att mej ge 
ett himmelskt arv till sist. 
Ett rike och en krona skön 
har han berett åt mej. 
Men säg mej, väntar samma arv 
och samme Fader dej? 

3. Jag har en vän, Guds ende Son, 
som evigt älskar mej. 
I vishet och barmhärtighet 
han leder mej till sej. 
När andra vänner sviker mej 
och tröttnar vid min nöd, 
han håller ut i ve och väl, 
i både liv och död. 

4. När jag av mina synder är 
bedrövad i min själ,
ger hans förlåtelse mej frid 
och tröstar mej så väl. 
Men säg mej, visst har även du 
lärt känna denne vän, 
som ger den blinde åter syn, 
den döde liv igen? 

5. Jag har en hjälp, Guds Ande god, 
vid varje steg jag tar. 
Han för mej på Guds sannings väg, 
så jag ej vilse far. 
Och fastän jag så mången gång 
bedrövat denne vän, 
han med oändligt tålamod 
är alltid hos mej än. 

6. Jag hör hans kärleksfulla ord 
i kvällens stilla frid, 
än varnande, än straffande, 
än manande till strid, 
än vittnande med himmelsk kraft 
om Faderns välbehag. 
Har också du på hjärtats dörr 
känt denne vännens slag? 

7. Jag har ett hem, ett himmelskt hem, 
vem ska jag möta där? 
Jo, honom som strök ut min skuld 
och evigt har mej kär. 
Vill du ej också vara med, 
min bror, min syster - säg? 
Han har ju öppnat samma hem 
och samma väg åt dej! 

Text: Lina Sandell, bearb. A.H. 2007

Lyckliga barn som har Gud till sin Far

1. Lyckliga barn som har Gud till sin far!
Lyckliga de barnen som har en sådan far!
Lyckliga barn, ja, lyckliga de barn,
lyckliga de barnen som har Gud till sin far!

2. Lyckliga barn som har Jesus till bror!
Lyckliga de barnen som har en sådan bror!
Lyckliga barn, ja, lyckliga de barn,
lyckliga de barnen som har Jesus till bror!

3. Lyckliga barn som har Anden till pant!
Lyckliga de barnen som har en sådan pant!
Lyckliga barn, ja, lyckliga de barn,
lyckliga de barnen som har Anden till pant!

4. Lyckliga barn som har himlen till hem!
Lyckliga de barnen som har ett sådant hem!
Lyckliga barn, ja, lyckliga de barn,
lyckliga de barnen som har himlen till hem!

Allena Gud i himmelrik

*1. Allena Gud i himmelrik

må lov och pris tillhöra

för all den nåd han kärleksrik

med oss har velat göra.

Han jorden skänkt stor fröjd och frid.

Så låt oss alltid glädjas vid

Guds nåd och goda vilja.

*2. O Jesus Krist, Guds ende Son,

du såg vår nöd och fara.

All himlens glans du avstod från,

att oss till räddning vara.

Du med ditt blod, din bittra död

befriar oss från synd och nöd.

Förbarma dig, o Jesus.

*3. O helge Ande, gör mig from,

förnöjd och oförfärad.

Gör hjärtat till en helgedom,

där Gud i allt blir ärad.

Giv stöd, giv tröst i all vår brist,

och hjälp oss tro på Jesus Krist

i dag och alltid. Amen.

Text (=nr 18 i 1986 års psalmbok): Nikolaus Decius (Tech) 1526 (41 år)("Allein Gott in der Höh´ sei Ehr´), Arvid Pedersen 1529 (30 år ca), Övers. 1567, Johan Olof Wallin 1816 (37 år), bearb.

Musik: Gammalkyrklig / N Decius 1539 (54 år)

Hör Bachs orgellek med denna koral (Trio super, BWV 664)

Denna psalm är en omdiktning av den latinska texten Gloria in exelsis Deo från 400-talet, inspirerad av änglasången i Lukas 2 och en morgonbön från den österländska kyrkan. Nicolaus Tech (eller Decius) skrev sin text på plattyska, Allene Gott jn der höye sey eer, och den trycktes först i en psalmbok som utgavs i Rostock. År 1529 översattes den till danska av Arvid Pedersen (som lade till en strof om Jesus) och år 1539 till högtyska. År 1568 fanns den översatt i Then Swenska Psalmeboken, och i ungefär samma skick (se nedan!) togs den in i 1695 års psalmbok, den s.k. karolinska. (OBS att vi haft psalmböcker på svenska ända sedan reformationen, även om vi inte hade någon officiellt stadfäst och för hela riket gemensam psalmbok förrän 1695).

Den i evangeliska kyrkor kända formen av melodin (som bygger på en urgammal Gloria-melodi) trycktes i Geistliche Lieder 1539, utg. av Valentin Schumann i Leipzig.

Psalmens första strof sjöngs länge som stående lovpsalm i Svenska kyrkans söndagsgudstjänster och var då, med John Ronnås´ ord, "den mest sjungna av alla psalmer i Svenska kyrkan". På den tiden hade psalmen i sin helhet fem strofer i psalmboken, men den förkortades 1986 till tre strofer, samt bearbetades något även språkligt.

I praktiken innebar det dock en förlängning, för de gånger psalmen numera sjungs - vilket inte blir lika ofta som tidigare - använder man alla tre verser i stället för som tidigare (oftast) bara en. Och sången blir då uttryckligen, som den var tänkt, en lovpsalm till hela Treenigheten.

För den som undrar varför psalmtexter så ofta bearbetas i samband med nya psalmboksutgåvor, kan det kanske vara tankeväckande att höra hur psalmen lät i den karolinska psalmboken av år 1695. Maken till knagglig text får man leta efter, vilket nog ställde stora krav på både försångare (cantor) och församling men också måste ha bidragit till ett ganska luftigt och fritt framförande, långt från de mer stela och rytmiskt utjämnade koralerna i den haeffnerska koralboken 1820:

Allenaste Gud i himmelrik´
ware lof och pris för alla sina nåder,
som han hafwer gjort i jorderik´
i dessa här nådeliga dagar.
På jorden är kommen stor glädje och frid,
menniskan må wäl glädjas wid
Guds ynnest och goda wilja.

Wi lofwe, wi prise och bedje dig,
wi tacke dig för dina herrlighet,
o Herre, Gud Fader i himmelrik´!
Du hafwer oss gjort stor kärlighet;
allting hafwer du uti ditt wåld,
hwad du will hafwa fram kan ingen förhålla;
wäl den, som dig kan frukta.

O Jesu Christ, Guds ende Son!
Som när Gud Fader sitter,
som hafwer frälst allt människokön,
och oss med Gudi förlikat.
Genom ditt blod och hårda död
hafwer du oss löst af synd och nöd;
gif nåden i trone blifwa.

Du är allena wår Frälserman,
som oss will himmelriket gifwa;
du är Guds Faders menlösa lamm,
som för oss wille döden lida.
Du är allena wår salighet,
stor nåde hafwer du oss betett,
allsmäktige Jesu Christe!

O Helge And´, wår tröstare from!
som oss all sanning lärer,
hjelp, att wi blifwe wid din lärdom,
Gud Fader, Son och dig äre.
Beskärm´ oss ifrån djefwulens falska list,
hjelp, att wi tro på Jesum Christ,
både nu och alltid! Amen.

Äran är din

*1. (Sångledaren:) Äran är din! Äran är din! Äran är din, vår Fader!
(Församlingen:) Äran är din! Äran är din!
Äran är din, vår Fader!
(L:) Gud, du som skapar och helar.
(F:) Gud, du som skapar och helar.
(L:) Halleluja! Amen!
(F:) Halleluja! Amen! 
Halleluja! Amen!
Halleluja! Amen! 

*2. (L:) Äran är din! Äran är din!
Äran är din, o Jesus!
(F:) Äran är din! Äran är din!
Äran är din, o Jesus!
(L:) Gud, du som bär och försonar.
(F:) Gud, du som bär och försonar.
(L:) Halleluja! Amen...

*3. (L:) Äran är din! Äran är din!
Äran är din, Guds Ande!
(F:) Äran är din! Äran är din!
Äran är din, Guds Ande!
(L:) Gud, du som väcker och föder.
(F:) Gud, du som väcker och föder.
(L:) Halleluja! Amen...


Text: Från Peru, fri övers. A.H. 2010
Musik: Från Peru

Lov, ära och pris

 

 

*1. Lov, ära och pris,
dej, vår Fader och vän,
som alltid oss älskat
och älskar oss än.
Halleluja, din är äran,
halleluja, amen!
Halleluja, din är äran,
Herre, väck oss igen!

*2. Lov, ära och pris,
dej, Guds heliga Lamm,
som bar våra synder
på korsträdets stam.
Halleluja, din är äran...

*3. Lov, ära och pris,
dej, vår Hjälpare god,
som vittnar om Jesu
försonande blod!
Halleluja, din är äran...

*4. Ja, väck oss igen,

med din kärlek oss tänd,
så att var och en av oss
till någon blir sänd.
Halleluja, din är äran...

Text: William Paton Mackay 1863 (24 år), övers. Jonas Stadling 1880 (33 år), ngt bearb. 1986, med övers. av v. 4 A.H. 2010

För en kortare version, se 1986 års psalmbok nr 10.

Se engelska texten, "Revive us again", på Hymnaonline.

Musik: John Jenkins Husband 1815 (55 år)

Sångens författare, skotten William Paton Mackay, utbildade sej till läkare i Edinburgh. Men efter att ha kommit till tro (jfr Mackays vittnesbörd) blev han pastor i den presbyterianska kyrkan och gav i 30-årsåldern ut sin mest omtyckta och omtryckta bok: Grace and Truth Under Twelve Aspects, som även översattes till svenska ("Nåd och Sanning") med förord av D. L. Moody.

Redan tidigare, som helt nyomvänd, hade Mackay dock skrivit ovanstående mycket populära sång, som i den anglosaxiska världen är känd under rubriken Revive us again, eftersom varje strof i originalet avslutas just så (den femte och sista strofen börjar även så). I den hittills dominerande svenska versionen har dock denna bön om väckelse och förnyelse kommit bort, liksom de två sista stroferna.

Men fjärde häftet av Sånger till Lammets lof (Sånger sjungna af Ira D. Sankey), utgivet på C.A.V. Lundholms förlag i Stockholm, innehöll som nr 129 en mycket fri om- och tilldiktning av Mackays sång (Lova Herren, min själ, ty nu allt han gjort väl, 10 strofer!), där dock refrängen är fullständigt trogen originalet: "Halleluja, din är äran, halleluja, amen! Halleluja, din är äran, väck upp oss igen!" Och här har psalmen "restaurerats", dock med fyra strofer istället för originalets fem.

TREENIGHETEN

Helige Fader, kom och var oss nära

Alt. koral:

1. Helige Fader,
kom och var oss nära.
Låt oss förnimma
kraften av din lära.
Du som ger mera
än vi kan begära,
hör oss, o Fader.

2. Jesus, var när oss,
du som dog för alla.
Frälsning beskär oss,
dej vi vill åkalla.
Led oss och bär oss,

att vi ej må falla.
Du är vår starkhet.

3. Helige Ande,
som i sanning leder,
himmelska duva,
sänk i dag dej neder.
Helga, välsigna
varje själ som beder.
Amen, ja, amen.

Text: Jacob Thimoteus Jacobsson 1889 (49 år), bearb.

Musik: Johann Crüger 1653, alt ("Integer vitae") Friedrich Ferdinand Flemming 1811

Far i himlen

1. Far i himlen,
du som mej och världen bär,
du som givit mej åt Jesus,
jag har dej kär.

2. Jesus, Jesus,
du som Gud och mänska är,
du som dog för mej på korset,
jag har dej kär.

3. Helig Ande,
du som livets väg mej lär,
du som leder mej till Jesus,
jag har dej kär.

4-stämmig kanon, A.H. 2009 och 2011 fritt efter Bengt Pleijel

Du för vars allmaktsord

Alt. koral:
 

Alt. koral:

  

1. Du för vars allmaktsord

mörkret från öde jord

förr tvangs att fly,

se, än är jorden skum,

öde är månget rum;

sänd evangelium,

låt dagen gry.

2. Du vid vars kärleksglöd

framgick ur natt och död

skapelse ny,

du som gav blinda ljus,

löste ur fångahus,

stillade stormens brus,

låt dagen gry.

3. Ande av ljus och liv,

åter en pingstvind giv,

väckelse ny.

Låt dina vingars slag

höras ännu i dag,

töcknen från jorden tag,

låt dagen gry.

*4. Helga Treenighet,

som ej av skiften vet,

eviga ljus,

bjud genom vågors svall,

starkt som basuners skall,

vida kring världen all

ditt: "Varde ljus!"

Text(=1986 års psalmbok nr 19): John Marriott 1813 (33 år) ("Thou, whose almighty word"), August Michael Posse 1887 (29 år)

Musik: John Bacchus Dykes, alt. Felice de Giardini 1769 (53 år), alt. Gustav Pettersson

Sången är skriven av prästen John Marriott i Warwickshire, och den är en äkta lovpsalm, riktad till den Treenige Guden: Skaparen, Frälsaren och Hjälparen. Samtidigt är den en bönepsalm och en missionspsalm. Vid 1800-talets början, när psalmen skrevs, hade ju William Carey och andra inspirerat till världsmissionens återupptagande, och både missions- och bibelsällskap bildades i rask takt.

Det är därför inte att undra på att August Posse, en av grundarna till Uppsala studentmissionsförening, översatte just denna psalm för missionsföreningens sångbok Missionssånger, som utgavs 1887. Men eftersom han avled Trettondedag Jul 1887 hade han mest troligt gjort det redan under föregående år.

August Posse hade själv tänkt gå ut som missionär, men då han så hastigt avled gick hans syster Hedvig Posse ut som missionär i hans ställe.

I Sverige har koralen av John Bacchus Dykes varit allenarådande. Men internationellt sjungs hellre den 100 år äldre koralen av Felice de Giardini, en koral som kallas "Moscow" eftersom de Giardini bodde där de sista åren av sitt liv. Och i Finland har de en egen koral av Gustav Pettersson.

J B Dykes:



F de Giardini:

55 Helige Fader, jag tillbeder dej

*1. //: Helige Fader, jag tillbeder dej ://

Din kärlek är helig,

är gränslös och evig.

Helige Fader, jag tillbeder dej.

*2. //: Jesus Kristus, jag upphöjer dej ://

Med ditt blod du oss renar,

oss alla förenar.

Jesus Kristus, jag upphöjer dej.

*3. //: Helige Ande, nu mottar jag dej ://

Du leder och lär mej,

du tröstar och bär mej.

Helige Ande, nu mottar jag dej.

Vår Fader, låt ditt starka ord

Alt koral:

1. Vår Far, låt Anden och ditt ord
få råda på vår jord!
Kom hit och se din örtagård
som full av tistlar står!
Visst finns din gröda där,
men o så tunn den är!
Så lite den din kraft har känt
i ord och sakrament!

2. Kom, Jesus, du som frälsa vill
och se hur det står till!
Av döpta vimlar Norden än,
men tron, var brinner den?
Vad hjälper det vi vet
vad du för världen led,
när vi ej satan står emot
i tro på vad du gjort!

3. O helge Ande, du vår skatt,
dej ber vi dag och natt
om samma tro och samma kraft
som dina vittnen haft,
då kristenheten stod
med stark och stadig rot,
med frukt som alla kunde se
- o Herre, låt så ske!

Text: H A Brorson före 1764, övers. A.H. 1989, 2007, 2024

Musik: Ludvig Mathias Lindeman 1871 (59 år), alt. norsk folkmelodi

Äran tillhör Fadern (Glory to the Father)

Äran tillhör Fadern

och Sonen han oss gett,

äran tillhör Anden -

dessa tre vänner är ett.

Det ska komma en dag utan smärta och sorg,

ja, då ingen blir sårad eller slagen,

det ska komma en dag utan smärta och sorg,

utan oro och kamp för morgondagen.

Och alla Guds barn ska sjunga - sjung, kom med och sjung!

både gammal och ung, kom med och sjung! -

för alla Guds barn ska sjunga - sjung, kom med och sjung! -

när de ser sin store Kung!

Glory to the Father,

glory to the Son,

glory to the Spirit,

these three my friends are One.

There will come a day when there´ll be no pain,

no heartbreaks or miseries or sorrow.

There will come a day when there´ll be no pain,

no heartbreaks or worries about tomorrow.

And all God´s children gonna sing, sing, gonna sing,

and all God´s children gonna sing,

and all God´s children gonna sing, sing, gonna sing,

when they see their mighty King!

Text: Okänd, övers. A.H. 2009  Musik: Okänd