Se Nikodemus, en man av de stora

 

1. Se Nikodemus, en man av de stora,
sökte Guds Son, fast om natten det var.
Mannen ej ville Guds rike förlora,
i detta ärende bad han om svar.

2. Ärendet var att bli kunnig om vägen
fram till Guds rike och himmelens fröjd.
Sökaren blev i det stycket förlägen,
då han steg ned från sin säkerhets höjd.

3. Bättre vägvisare ej kunde finnas,
säkrare ledare givs ej bland oss:
Jesus kan säga hur himlen skall vinnas
och hur en mänska ska slippa förgås.

4. Lystra, min lyssnare, här ser du stråten:
vägen är lagd till den nya Guds stad.
Människans synd ska bli nådigt förlåten,
men först in i nya födelsens bad.

5. Så ljuder orden från Mästarens tunga:
aldrig du krönes med livskronan där,
aldrig Guds lov du därovan får sjunga,
om du ej har blivit pånyttfödd här.

6. Ej kött och blod skall få ärva Guds rike,
köttslighet hör ju fördömelsen till.
Gud i vår själ måste dana sin like
om vi till himmelens salighet vill.

7. Födas på nytt är förändras i sinnet,
få i förståndet ett ljus ifrån Gud,
helgas till viljan, omskapas i minnet,
avsky all synd och få lust till Guds bud.

8. Ingen förutan ny födelse frälsas,
ingen i paradis inkommit än,
ingen som Guds eget barn där kan hälsas,
som ej har fått nya livet igen.

9. Himlen är lysande, liksom dess Herre,
allt som är orent hålls långt därifrån.
Den som är ond och blir varje dag värre
släpps aldrig in där, så säger Guds Son.

Text: Lars Linderot, bearb A.H.

Musik: Joël Blomqvist

Kom, utgjut din Ande, o Jesus Krist

1. Kom, utgjut din Ande, o Jesus Krist! 
Låt ordet oss väcka och kalla. 
I världen så många sin tro har mist, 
du ensam kan rädda oss alla. 

2. Vi ber dej om bättringens sinnelag, 
blott du kan oss rena och tukta. 
Kom, hjälp oss av nåd, att vi varje dag 
må högmod och säkerhet frukta. 

3. Du ser hur den onde med andlig död 
vill bygden och landet föröda. 
Kom, Herre, och giv oss din nåd, ditt stöd 
och liv åt de andligen döda.

4. Du väckelsens eldar har tänt en gång, 
vårt folk såg välsignelsens tider. 
Ur samvetets nöd föddes bot med sång, 
man prisade Frälsarens strider. 

5. Den elden nu tänd i vårt eget bröst, 
låt Anden nå gamla och unga, 
så synden vi lämnar och världens tröst, 
men Frälsarens verk vill besjunga. 

6. I bön vill vi bida den nådens dag
när ungdomen söker Guds ära,
när vuxna vill vandra i Herrens lag
och villigt sitt kors tar att bära.

7. O Jesus, så be du för oss till Gud. 
Din Fader, han lyssnar till orden. 
Han sänder sin väckelses förebud 
och elden från himlen når jorden.

Text: Wilhelmi Malmivaara, Mikael Nyberg, bearb. A.H. 22/1 2016

Musik: Finsk

En syndare som låg i syndens dvala

1. En syndare som låg i syndens dvala

en dag en röst från himlen hörde tala:

"Stå upp! Gå ut i morgonluften svala.
Se hur Guds ljus bestrålar berg och dalar!"

2. "Vems är den röst som når till hjärtegrunden?"
"En himmelsk väns, jag är med dej förbunden.
Så sov ej mer! Likt fågeln där i lunden
sjung Herrens lov den sköna morgonstunden."

3. "Ett sorgset bröst har ingen sorglös tunga.
I själanöd, vem kan med glädje sjunga?
Bland jordens barn, de gamla som de unga,
är nöden stor, för synd kan svårt betunga."

4. "När syndaren till Gud sej vill omvända
Gud nåd och hjälp från höjden lovat sända.
Han sett din nöd, och vad som nu ska hända
är att han liv och ljus hos dej ska tända."

5. Och syndaren stod upp att måltid spisa,
hans håg blev varm och Gud han ville prisa.
Nu himlens ljus han såg till själens lisa,
och andaktsfull han sjöng sin morgonvisa:

6. "Du gode Gud, låt nådens sol upprinna,
så syndens nöd kan i dess ljus försvinna.
Din Andes kraft låt mej, o Jesus, finna,
låt mej i dag din helga vänskap vinna.

7. Pris vare dej som inte lät mej sova
i syndens sömn hos mörkrets makter dova! 
Ta mot mej nu! Jag tacka vill och lova
för nåd och ljus jag får av dej som gåva. 

8. Försonare, du har för mej och alla
tömt vredens kalk och smakat dödens galla.
Dej vill jag tro och älska och åkalla
och med din hjälp ej mer i synden falla." 

Text: Laurentius Petri Gothus 1572, bearb J O Wallin, A. H.

Musik: Erkki Melartin 1923

Han kom från ett främmande land (Sätt en ring på hans hand)

Text: Anders Frostenson 1969
Musik: Göte Strandsjö 1970

O salighet, o gåtfullhet

Text: Sven Lidman 1918 (36 år)
Musik: Beatrice Färnlöf Johnson 1928

Länge har jag försökt

Text: Anna-Maria Kaskinen, sv övers Per Harling
Musik: 

Jag funnit en Frälsare härlig och god

1. Jag funnit en Frälsare mäktig och god,
en Mästare härlig och blid.
Försonad från synden igenom hans blod 
jag nu har förblivande frid.
Underbar frid,
underbar frid,
frid som ej världen kan ge.
När han förde min själ ifrån mörker till ljus 
fick jag underbar, underbar frid.

2. Den fruktan och oro min själ hade känt

försvann vid hans ljuvliga ord.

Hans frid är den bästa jag någonsin känt,

hans glädje den bästa på jord.

Underbar frid...

3.  Jag ger nu till Jesus min Mästare allt:
mitt liv, mina gåvor mitt pund. 
Den stig vill jag vandra som han mej befallt 
och göra hans vilja var stund.
Underbar frid...

Bar du min börda

Text: Johan Gustafsson
Musik: Lelia Morris

Frälsare på korsets stam

Text: Artur Erikson
Musik: R Stewart

Endast av nåd får vi komma

Text: Gerrit Gustafson, Tomas Lindbjer 1990
Musik: Gerrit Gustafson 1990

Jag lyfter två tomma händer

1. Jag lyfter två tomma händer,
som tiggare står jag, o Gud!
//: Nu gäller bara Jesus,
hans helighets rena skrud! ://

2. Jag lyfter två tomma händer,
nej, ingenting i dem jag har.
//: Nu gäller bara Jesus,
för hans skull är du min Far! ://

3. Jag kommer med tomma händer,
men här finns för alla att få!
//: Nu gäller bara Jesus,
den grunden ska evigt stå! ://

4. Så rik jag nu är i Jesus!
För allt som han vann är ju mitt.
//: Evighetsvåren strömmar,
och nu kan jag andas fritt! ://

Text: Trygve Bjerkrheim 1971, sv. övers. A.H.
Musik: Sigurd Lunde 1972

För Jesu milda ögon

 



1. För Jesu milda ögon
jag ställer mej så arm jag är.
Min skuld och fattigdom jag bär
för Jesu milda ögon.

2. För Jesu milda ögon
betryckt av synd jag faller ner.
Med längtan i min nöd jag ser
i Jesu milda ögon.

3. För Jesu milda ögon
jag syndat har mot Herrens lag.
Min dom däröver väntar jag
för Jesu milda ögon.

4. I Jesu milda ögon
jag ser. Förskjuter han mej, så
nedsjunkande jag ser ändå
i Jesu milda ögon.

Text: Lars Stenbäck 1839 (28 år)
Musik: Hugo Nyberg 1903

Du klagar så ofta: jag kan inte tro

 

1. Du klagar så ofta: Jag kan inte tro
och ordet jag läser, det ger ingen ro!
Hur hårt jag än kämpar och strider och ber,
min frälsning i Jesus jag dock inte ser.

2. Men nu ska du höra hur det blivit så,
att visshet om frälsning du inte kan få:
det är för att du har vänt allt upp och ned,
och söker i hjärtat din frid och din fred.

3. Din tro vill du känna och tro att du tror
och törs inte vila på löftenas ord.
Du ser på dej själv och på allt som är fel
och glömmer Guds löfte om frälsning så hel.

4. Att tro det är inte att tro att du tror,
men att som ett barn hålla fast vid Guds ord.
Det är att i vanmakten se på Guds Lamm,
på ordet om Frälsaren våga gå fram.

5. Han dog ju för dej, ja, just dej har han valt,
och ordet förkunnar: din skuld han betalt!
Så får du gå skuldfri, just sådan du är,
och Gud har i Kristus dej innerligt kär.

Text: Adolf Bjerkreim
Musik: Matias Orheim

O gränslösa frälsning

1. O gränslösa frälsning, o kärlekens hav,
o nådens fullbordan som Kristus oss gav!
Till världens försoning du utbreder dej,
du flödar för alla,
du flödar för alla,
du flödar för alla,
väll fram över mej!

2. Min synd är så stor, det är illa beställt,
och tårar av ånger jag ofta har fällt.
Men gråt är förgäves, för Golgatas våg
kan ensam ge rening,
kan ensam ge rening,
kan ensam ge rening,
till sist jag det såg.

3. O nådens gudomliga, gränslösa hav!
Så ofta jag jag stått här men givit mej av.
På nytt jag nu står här, fast sargad och sen.
Jag går ej tillbaka,
jag går ej tillbaka,
jag går ej tillbaka,
nu vill jag bli ren.

4. Nu höjer sej havet mot mej mer och mer.
Jag hör någon ropa: Gå i nu! han ber.
Jag fylld av förtröstan på skälvande ben
mej kastar i havet,
mej kastar i havet,
mej kastar i havet
- och där blir jag ren.

5. Och nu, halleluja, den tid jag har kvar
jag prisar min Gud som all orenhet tar,
vars hjärta i döden har utgjutit sej
med frälsning så gränslös,
med frälsning så gränslös,
med frälsning så gränslös
för dej och för mej. 

Text: William Booth 1893 (64 år), sv. övers. A.H. 3/7 2016 Musik: Skotsk folkmelodi W Booth:

Jag har beslutat att följa Jesus

1. //: Jag har beslutat att följa Jesus ://
Jag har beslutat att följa Jesus
och aldrig mer tillbaka gå.

2. //: Om andra tvekar vill jag dock följa :// 
Om andra tvekar vill jag dock följa
och aldrig mer tillbaka gå.

3. //: Jag följer korset och lämnar världen ://
Jag följer korset och lämnar världen
och ingen väg tillbaka går.

Gud, jag hör hur torra länder

1. Gud, jag hör hur torra länder
kan välsignat gröna stå.
Ymnigt regn ditt folk du sänder,
låt mej några droppar få!
Mej också,
mej också,
låt mej några droppar få!

2. Far i himlen, kan du glömma
att jag syndat mot dej så?
Fast du kunnat mej fördöma,
låt mej åter nåd nu få,
mej också,
mej också,
låt mej åter nåd nu få.

3. Jesus kär, gå ej förbi mej,
låt mitt rop ditt öra nå,
kom och ta din boning i mej,
kom och rena mej också,
mej också,
mej också,
kom och rena mej också.

4. Ande god, kom hit och skala
bort mitt hjärtas hårdhet då.
Om min Herre Jesus tala,
om hans verk för mej också,
mej också,
mej också,
om hans verk för mej också.

5. Har i synd jag velat sova
och ej dina vägar gå,
ratat himlens rika gåva,
fräls, förlåt och fyll mej då,
mej också,
mej också,
fräls, förlåt och fyll mej då!

6. Faderns kärlek utan gränser,
Kristi blod som ska bestå,
Andens dop och nåd som glänser
strömme över mej också,
mej också,
mej också,
strömme över mej också.

7. Med din nåd, förmer än drömmar,
bind mitt hjärta, Gud, vid dej.
Medan livets vatten strömmar,
Gud, välsigna också mej,
också mej, 
också mej,
Gud, välsigna också mej. 

Text: Elisabeth Codner 1860 (37 år), sv. övers. Erik Nyström, A.H.
Musik: William Batchelder Bradbury 1862 (46 år)

Säg mej den vägen

 

1. Säg mej den vägen som leder till livet,
den som är en gång utstakad av Gud!
Säg mej det frälsande rådet Gud givit
i sina sändebuds utgångna ljud!
"Kära själ, jag råder dej",
svarar Jesus, "uppsök mej".

2. Förr kunde ropas: det är ingen fara!
Förr ägde hjärtat de syndsäkras ro.
Förr mitt i vådan man trygg kunde vara,
förr vid Guds dunder man sov i sitt bo.
Nu är själens fråga den:
Var är Jesus, Frälsaren?

3. Sökas skall Kristus, om Kristus skall finnas,
sökas av innersta hjärta och själ.
Säljas skall allt, om den pärlan skall vinnas,
som lägger grund för vårt eviga väl.
Ljumma, lata sökare
finner ej sin Frälsare.

4. Lämnas skall världen, som själarna dårar,
lämnas skall syndens förnedrande ro,
lämnas skall lustan, som dödligen sårar,
lämnas skall allt, varpå mänskor vill tro.
Sådant, sådant måste till
om du Jesus finna vill.

5. Nu sjunger själen: Min vän har jag funnit,
världenes Frälsare, själarnas skatt.
Allt vad jag önskat, det har jag nu vunnit,
ljuset har skingrat min säkerhets natt.
Fast vid Jesus håller jag
till min sista levnadsdag.

6. Tills jag är bärgad i Abrahams sköte,
tills jag med Jesus i paradis är,
tills jag gått eviga glädjen i möte,
tills jag är lossad från alla besvär,
ända in i himmelen
skall jag följa Frälsaren. 

Text: Lars Linderot 1811 (50 år), bearb.
Musik: Svenska folkmelodier

L Linderot:

Här har du mig, Herre

Alt. koral (norsk folkmelodi):



1. Här har du mig, Herre, den minste du fann, 
den svagaste kämpen i skaran. 
Jag ber om en plats där jag tjäna dig kan, 
och följer du räds jag ej faran. 

2. Här har du mig Herre - jag tror dig, Guds Son,
fast lätt jag förtvivlar och syndar, 
men rustar med kraft du mig ovanifrån 
till strids för ditt rike jag skyndar. 

3. Här har du mig, Herre - du känner mitt jag 
som aldrig vill bli vad du menat. 
Men ta mig att tjäna och kämpa idag, 
ja, sänd mig, när helt du mig renat! 

4. Här har du mig, Herre, ett barn av den jord, 
vars ande det timliga binder. 
Men möter jag dig och ditt kallande ord 
blir världen ej mera ett hinder. 

5. Jag själv är ju intet. Men ge mig din glöd, 
med tjänandets kärlekseld tänd mig 
och låt mej få strida din strid till min död. 
Här har du mig, Mästare, sänd mig!

Text: Tore Nilsson 1945 (26 år), ngt bearb. A.H. 2014, med tillstånd
Musik: J P E Hartmann

Det var nittionio gömda väl

1. Det var nittionio gömda väl 
i Guds trygga fårahus, 
men ett gick bort, nästan frös ihjäl 
långt bort ifrån liv och ljus, 
långt borta i marken vild och hård, 
//: långt bort ifrån herdens milda vård :// 

2. "Du har nittionio hemma här, 
Herre, är det inte nog?" 
"Nej detta får", sade herden kär, 
"långt bort ut i öknen drog, 
och fast den vägen är brant och svår, 
//: jag söker i öknen upp mitt får!" :// 

3. Men hur långt ner i djupet Herren gick,
och hur mörk den natten var, 
då vilsna fåret han återfick, 
ej någon förnummit har. 
Dess rop mitt i öknen hörde han 
//: och sargat och döende han det fann :// 

4. "Hur blev vägen du gick så röd av blod 
där bland bergen, Herre kär?" 
"Jo, sårad av spikar blev min fot,
när jag letade fåret där." 
"Hur sargades då ditt huvud, säg?" 
//: "Av törnena där som riste mej." :// 

5. Och från berg och från dal upp mot himlens höjd 
nu ett rop av jubel går: 
"Här måste firas med fest och fröjd,
jag fann ju mitt vilsna får!" 
Och änglarnas sång ger återljud: 
//: "Kom, jubla - en själ är förd till Gud!" ://

Text: Elizabeth Cecilia Douglas Clephane 1867 (37 år)
Musik: Ira David Sankey 

Ej silver, ej guld

1. Ej silver, ej guld har förvärvat mej frälsning,
ej jordiska skatter har friköpt min själ.
Nej, blodet på korset är priset jag kostat,
den enfödde Sonen gavs ut för mitt väl.
Friköpt jag är, men ej med silver,
återlöst, men ej med guld.
O vilket pris: med dyra blodet
han betalat all min skuld.

2. Ej silver, ej guld har mitt skuldbrev utplånat,
nej, därtill min skuld var för stor och för svår.
Men blodet på korset den kunde borttaga,
blott däri förlossning från synden jag får.
Friköpt jag är...

3. Ej silver, ej guld kunde då jag var fjärran
mej tillträde vinna till Gud och hans nåd.
Men blodet på korset det förde mej nära,
vad djup och vad höjd i den Eviges råd!
Friköpt jag är...

4. Ej silver, ej guld kan förskaffa mej ingång
i himlen, som synden mej utstängt ifrån.
I blodet på korset försoning jag finner
och hem kommer Faderns förlorade son.
Friköpt jag är...

Text: J M Gray 1900 (49 år), Anna Ölander 1908 (47 år), bearb.

Musik: Daniel Brink Towner 1900 (50 år)