Visar inlägg med etikett Sandborg-Waesterberg Amanda. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Sandborg-Waesterberg Amanda. Visa alla inlägg

söndag 27 november 2022

Jesus, Jesus! Ja, det ordet



1. Jesus! Jesus! Ja, det ordet
klingar ljuvt som änglasång,
//: det är hjärtats bröd på bordet,
livets friska vattensprång ://

2. Det är stjärnan på min himmel
som mej leder tryggt och glatt
//: genom tidens flärd och vimmel,
genom jordens nöd och natt ://

3. Det är trogna modersfamnen
som omsluter barnet ömt.
//: Det är lugna, säkra hamnen
där min själ för storm sej gömt ://

4. Sköna namn, o må du klinga

ljuvligt på min pilgrimsfärd
//: och mej goda budskap bringa
ifrån himlens sköna värld ://

5. Ja, må du min själ bevara

under jordens nöd och tvång
//: och mitt viloläger vara
när jag somnar in en gång ://

6. Herre, låt mej sedan väckas

vid det namnets livsmusik,
//: till den dag, som ej kan släckas,
men är evigt skön och rik! ://

Text: Carl Boberg, ngt bearb A.H.
Musik: Amanda Sandborg-Waesterberg

onsdag 1 januari 2014

O så hastigt de flyr





1. O så hastigt de flyr, våra dagar och år,
ja, det är såsom flöge vi bort!
Som den härliga sommar och blommande vår
är vår livstid förgänglig och kort!
Som en nattväkt framskrider, omärkligt förgår,
så försvinner för oss våra år.

2. O så hastigt de flyr, våra dagar och år,
lika strömmen som sjunker i hav!
För var knäpp, för vart slag, som en pendel här slår,
utav livet ett stycke klipps av.
Snart därframme vid gränsen envar av oss står,
då de flytt, våra dagar och år.

3. O så hastigt de flyr, våra dagar och år!
Djupt i stoftet vi böjer oss ned,
och vi beder: För Frälsarens pina och sår,
för den smärta på korset han led,
ack, vår Fader, förlåt oss vår syndaskuld svår,
vad vi felat det bortgångna år!

4. Och om nådigt du skänker oss ännu ett år,
o, giv kraft med förlåtelsens frid!
Låt oss märka, att jämt vid vår sida du går,
så vi modigt kan kämpa vår strid,
så vår fiende aldrig besegra oss får
i det kommande, okända år!

5. Och när sist de har flytt, våra dagar och år,
och vårt timglas har helt runnit ut,
och den härliga evighetsdagen uppgår,
den som aldrig skall få något slut:
Herre, giv, att envar av oss fira då får
i din himmel sitt evighetsår!

 
Text: Johannes Neander 1888 (42 år), bearb.
Musik: Alfred Russ 1923

söndag 8 juli 2012

När ditt mod i striden sviktar



Alt. koral:



1. När ditt mod i striden sviktar
och din blick blir tåreskymd
och du den förgäves riktar
mot en stjärnlös himlarymd,
tro mej, glädjen återvänder,
om din själ du minner på:
Du står tecknad på Guds händer,
skulle du väl sörja då?

2. Kastas du av vreda vågor
kring på tvivlets ocean,
står ditt eget verk i lågor,
stänger törnen här din ban´
hoppet dock sin fyrbåk tänder,
och dess ljus du tyde så:
Du står tecknad på Guds händer,
skulle du väl frukta då?

3. Söker frestaren dej fånga
genom sina dolda nät,
vill all världens lustar många
locka dej i sina fjät,
om du blott till Gud dej vänder,
kan du svara frestarn så:
"Jag står tecknad på Guds händer,
skulle jag väl synda då?

4. Nej, den hand som mej välsignat,
som för min skull färgats röd,
som mej burit när jag dignat,
som har hjälpt mej ur min nöd,
denna hand får inte såras
genom mina synder mer,
och det öga får ej tåras
som mitt namn i himlen ser."

5. I den handen - vilken lycka! -
får du vila dag för dag.
Ingenting ska kunna rycka
dej ur den, fast du är svag.
Och när Herren hembud sänder
och du världen lämna får,
skall du bäras av hans händer
hem, dit inga stormar når.


Text: Eric Bergquist 1899 (44 år), ngt bearb. 2010

Musik: Finsk, alt. Amanda Sandborg-Waesterberg 1904 (62 år), ngt bearb.

måndag 1 februari 2010

Gör det lilla du kan



Alt. melodi:



1. Gör det lilla du kan,
gör det villigt och glatt,
snart de dyrbara tillfällen flyr.
Efter vår kommer höst
och på dag följer natt,
då kanhända ej morgonen gryr.
O var flitig att så,
medan ännu är tid,
så att skörden kan mogna i frid!

2. Gör det lilla du kan
och se inte därpå
att så ringa, så litet det är.
För hur skulle du då
väl med lust kunna gå
dit din Mästare sänder dej här?
Är det uppdrag du fått
än så ringa i sej,
o, var nöjd att han gav det åt dej!

3. Gör det lilla du kan,
lägg ditt hjärta däri,
gör det allt för din Frälsare blott,
och var viss att han ska
inte döma som vi,
blir det fråga om stort eller smått!
Se, han själv gör ju allt,
vad betyder det då
om han ställt dej i led med de små?

4. Gör det lilla du kan

och besinna att Gud
hos oss alla blott trohet vill se!
O så gläds att få gå
med hans ringaste bud
och att själv han all hjälp vill dej ge!
Vilken fröjd, om en dag
han kan säga till dej:
"Vad du gjorde, det gjorde du mej!"


Text: Lina Sandell 1885 (53 år), bearb.

Musik: Amanda Sandborg-Waesterberg, alt. Alfred Russ 1923