Ljuset över landet spred sej

1. Ljuset över landet spred sej,
liv och glädje förde med sej,
värt vårt tack och lov och pris.
Kristi folk idag ska sjunga,
lova Gud med själ och tunga,
ära Gud på värdigt vis.
Hans martyrer togs ur faran
till den stora vita skaran
där i ljuset vid Guds tron.
Syndens glädje sågs de vraka,
evig fröjd de nu ska smaka,
höjer där sin lovsångs ton.

2. Kristi vittnen, Gud till ära,
evangelium vill bära
ut till hela denna jord.
Lyft din sång med helig styrka,
du vår mor, du Kristi kyrka,
upp mot himlens höga kor!
Kristus, konung segerrika,
gör oss dina vittnen lika,
som i döden segra kan!
Du som fienden betvingar,
göm oss under dina vingar,
håll oss i din högra hand.
Amen, amen, amen!

Text: Sv. version efter norsk Olsok-hymn, A.H. 7/8 2017
Musik: Medeltida 

När Stefanus blir fängslad

1. När Stefanos blir fängslad,
då ger Guds Ande mod.
Han lämnar all sin ängslan
och vittnar med sitt blod
att Jesus, Frälsaren,
är den som kom till jorden
från Gud i himmelen.

2. Så fäster han sitt hjärta
vid Gud på korsets trä
och fruktar inte smärtan.
Han faller ner på knä.
"Förlåt dem vad de gör!"
Han ropar till sin Herre
och böjer sig och dör.

3. Tack Gud, för de martyrer
som följt i dina spår.
De ger oss tröst och styrka
när prövningen blir svår.
De är den goda sådd
som håller fast vid Jesus
till frälsningen är nådd.

4. Guds nåd som lyst från krubban
och skänks i Kristi blod
kan inga makter rubba.
Han ger martyrer mod
och bär oss i vår nöd.
Vårt liv är fäst vid Jesus
från dopet till vår död.


Text: Bertil Murray 2008 - publ. med tillstånd.

Vårt fäste i all nöd är Gud

Text: Olov Hartman efter Martin Luther
Musik: Martin Luther

Jag tänker på min Herre

1. Jag tänker på min Herre,
som alltid gjorde gott.
Den tack han fick för hjälpen
var spikar, hån och spott.
Han spikades på korset
för vad han gjort och sagt,
och folket ropa´  retsamt:
"Kliv ner om du har makt!"
Men du blev kvar på korset,
du dog i maktlöshet.
Så klart att dina vänner 
blev rädda då och smet.

2. Jag tänker på dig, Herre,
du känner all tortyr,
du är där fångar plågas
och där förföljda flyr.
Du känner till all ondska,
du vet vad våldet kan,
men du är ändå starkast
som döden övervann.
Din kärlek är det största,
det starkaste jag vet,
du bär oss genom döden
till dig i evighet.

©Text: Margareta Melin, publ. med tillstånd
©Musik: Marta Bäckman (se Kyrksång), 

alt. Nils Jacobsson

M Melin:

Om ändå elden redan brunne

Alternativ koral:


Alternativ koral:



1. Om ändå elden redan brunne 
så stark som du, o Jesus, vill! 
Om ändå hela världen funne 
den frid som hör Guds rike till! 

2. Visst glimmar det i mörka natten 
en liten låga här och där, 
visst är den stora frälsningsskatten 
för många hjärtan dyr och kär. 

3. Men låt den elden spridas vida 
och gör den skatten mera känd! 
Du lovat vara vid vår sida, 
din Andes bistånd till oss sänd! 

4. Ja, kom, o Jesus, till oss alla, 
och värm oss med din kärleks glöd! 
Låt oss ej längre gå så kalla 
för egen och för andras nöd. 

5. Låt nådens bud till alla föras, 
ge åt ditt rikes framgång fart, 
så lov och tack till dej kan höras 
från alla världens ändar snart. 

6. Ja, tänd din eld i våra hjärtan, 
bränn bort, bränn bort vårt eget slagg, 
men lindra även luttringssmärtan 
med dina löftens ljuva dagg. 

7. Låt alla egna nästen brinna
och usla brunnar torka ut, 
låt alla egna stöd försvinna; 
då blir du ensam Gud till slut. 

8. Du, du är värdig, du allena

att få all ära, lov och pris!

Ja, håll oss alltid vid det ena,

att du är ensam god och vis.

9. Men dina svaga lemmar, Herre,
o låt dem inte söndra sej! 
De är ju få, så mycket värre 
om inte de är ett i dej. 

10. De är så få, de är så svaga, 
men håll dem med din starka hand.
Lär dem att älska och fördraga, 
knyt till, knyt till ditt kärleksband! 

11. Smält allt vad åtskilt är tillsamman, 
gör varmt vad nu är ljumt och kallt! 
Blås liv i svaga kärleksflamman, 
och bli du själv vårt allt i allt!  

Text: Georg Friedrich Fickert 1812 (54 år), Lina Sandell 1861 (29 år), bearb. A.H.
Musik: C C Scholefield