Text: Britt G Hallqvist 1966 (52 år)
Musik: Olle Widestrand 1982 (51 år)
Visar inlägg med etikett Widestrand Olle. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Widestrand Olle. Visa alla inlägg
lördag 19 december 2020
onsdag 20 februari 2019
fredag 2 februari 2018
måndag 21 augusti 2017
Lågorna är många
OBS! v. 2 fr o m 1986: "Grenarna är många, trädet är ett" (inte "stammen är en"), se nedan:
Text: Anders Frostenson 1972 (66 år), 1986
[Av upphovsrättsliga skäl kan varken text eller noter publiceras här än]
Tillsammans med Guds kärlek är som stranden och som gräset är detta författarens internationellt mest kända psalm. Bara O store Gud och kanske någon sång av Lina Sandell (Day by day?) eller Per Harling (Du är helig, du är hel) har, bland svenska psalmer, nått större eller jämförbar spridning.
På samma sätt är melodin Olle Widestrands mest kända - och då var han ändå på melodiernas område vad Frostensons är på texternas: en lika kreativ som produktiv konstnär med sinne för även de yngstas förutsättningar och behov.
Texten utgår i stor utsträckning (stroferna 3-5) från Paulus´ ord i 1 Korintierbrevet kap. 12:4-5 och 12-27. Inledningsraderna är enligt Frostenson själv direkt hämtade från Kyrkornas Världsråd i Genéve, i vars entréhall man kan läsa LAMPADES SUNT MULTAE, UNA EST LUX (Rune Pär Olofsson: ...och ett oändligt hem, s. 185, Skeab 1981). Den latinska sentensen alluderar i sin tur på Jesusorden "Ni är världens ljus"(Matt. 5:14) och "Jag är världens ljus" (Joh. 8:12).
Andra strofen hänsyftar på Jesusorden om vinstocken och grenarna i Johannesevangeliet kap. 15. Frostenson skrev faktiskt från början "grenarna är många, stammen är en" (som det också sjungs i de översta klippen här ovan), men fick kritik för att Kristus då inte verkade omfatta även grenarna (som i gamla översättningens ord: "jag är vinträdet, ni är grenarna"). Sedan kom (1981) den nya översättningen, och huruvida "vinstocken" rent språkligt omfattar även sina grenar vet jag faktiskt inte. Några kanske tyckte och fortfarande tycker att kritiken var petig i överkant, men Frostenson ändrade i varje fall till slut andra strofens "stammen är en" till "trädet är ett" (inte "stocken är en").
Hursomhelst hör psalmen som sagt till Frostensons mest sjungna psalmer, även om den s.k. verkshöjden kanske inte är så stor vad just Frostenson anbelangar. På sätt och vis är ju det mesta av texten Jesus´ och Paulus´ och den kunde närapå ha stått under avdelningen "Bibelvisor" i slutet av psalmboken. En stor del av psalmens framgång måste f.ö. tillskrivas Olle Widestrands kongeniala och dynamiska melodi (som han länge hade i sin telefonsvarare som ett slags personlig "signaturmelodi").
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)