Sionstoner 2026

En samling kristna sånger till minne av sångförfattaren Lina Sandell (1832-1903) och trubaduren och kompositören Oscar Ahnfelt (1813-1882) . Kommentera gärna och föreslå förbättringar! Av upphovsrättsskäl kan inte alla verser och melodier publiceras här, även om jag sökt tillstånd från något fler än dem som varit döda i 70 år ;o). Förhoppningsvis blir "Nätsionstoner" till glädje och uppbyggelse, allteftersom den växer fram. Välkommen! Hälsningar Andreas H. (andreas.g.holmberg[at]gmail.com).

Visar inlägg med etikett Frostenson Anders. Visa alla inlägg

fredag 12 januari 2024

Guds rådslut från begynnelsen

Text: Anders Frostenson 1960 (54 år)
Musik: Burkhard Waldis 1553 (63 år)

Anders Frostenson skrev under 1950- och 1960-talen inte bara "Kyrkovisor för barn", även om man ibland kan frestas tro det. Till de mer utpräglade "vuxenpsalmerna" från denna tid hör bröllopet-i-Kana-psalmen ovan, på samma versmått som den gamla karolinska "Ett bröllop uti Kana stod" men i övrigt fullt självständig.

Lyrikern och teologen Frostenson når här mycket högt, och psalmen är inte oäven som deklamationsnummer. Kanske högläsning skulle kunna bidra till att göra församlingen förtrogen med den ganska avancerade texten innan man försöker sjunga den tillsammans?

Annars kan man förstås gå "pang på rödbetan". Den glada melodin från 1500-talet hör till Burkhard Waldis klämmigaste och passar mycket bra till denna text, som torde vara given de söndagar då evangelietexten handlar om bröllopet i Kana.

Tredje strofen använde jag förresten som grattishälsning till min bror när han gifte sej i Karesuando den 14 juni 1997. Och mer vågade brudpar kan säkert rentav använda den som bröllopspsalm, särskilt passande om man vigs i samband med en mässa (som ju också innehåller ett slags "vin-under").

Bröllopet i Kana:

(av Giotto di Bondone, 1304-06)

tisdag 29 augusti 2023

Som källor utan vatten

Text: Anders Frostenson 1964 (58 år)
Musik: Finsk

söndag 6 augusti 2023

Gud har skapat allting

Text: Anders Frostenson 1958

Musik: Erhard Wikfeldt

lördag 15 oktober 2022

Högt i stjärnehimlen

Text: Anders Frostenson 1968 (62 år), 1973 '

Musik: Hans Puls 1962 (48 år) "Hilf, Herr meines Lebens"

[Av upphovsrättsliga skäl kan varken text eller noter publiceras här än]

Detta är en av Frostensons originellaste psalmer, som delvis bygger på orden i Romarbrevet 10:6-8: Men den rättfärdighet som kommer av tro säger så: »Du behöver icke fråga i ditt hjärta: 'Vem vill fara upp till himmelen (nämligen för att hämta Kristus ned)?' ej heller: 'Vem vill fara ned till avgrunden (nämligen för att hämta Kristus upp ifrån de döda?'» Vad säger den då? »Ordet är dig nära, i din mun och i ditt hjärta (nämligen ordet om tron, det som vi predika).» Eller med Frostensons ord: "Inte bortom havet, / där är inte svaret, / men i ordet, talat / här till oss i dag."

I övrigt betonar psalmen inte bara det talade Ordet, utan också den i vår nästa närvarande Kristus, Guds inkarnerade Ord, som ser på oss "ur nöd och plågor" och frågar om vi vill vara med honom också där.

Den likaledes originella men lättlärda melodin är hämtad från en tysk psalm, "Hilf, Herr meines Lebens", som med sin sociala medvetenhet inte saknar anknytningspunkter till Frostensons text. Huruvida han inspirerats av den tyska psalmen må dock vara osagt.

Psalmen sjöngs som inledningspsalm vid Engla Höglunds begravning i Stjärnsunds kyrka den 10 maj 2008 (se Youtube-klippet ovan).

torsdag 12 maj 2022

Mina döda timmar

Text: Anders Frostenson

Musik: Kjell Lönnå

tisdag 19 april 2022

Jesus är ute och söker

Text: Anders Frostenson 1943 (37 år), 1984

Musik: Karl-Erik Svedlund 1943

fredag 3 december 2021

Jesus från Nasaret går här fram

Text: Anders Frostenson 1935 (28 år)

Musik: Gustaf Nordqvist 1937 (51 år)

Detta är den äldsta av alla de Frostenson-psalmer vi har i psalmboken och den andra han som nybakad psalmförfattare skrev. Hösten 1934 hade vännen och psalmdiktaren Gustav Thorsell ringt nästan varje vecka och bett honom börja skriva psalmer. Anders Frostenson berättar:

Vi var goda vänner. Men jag slog ifrån mig och sa: Se, det kan jag inte, jag har inte skrivit någon regelbunden vers, knappt några rim heller. - Men han var envis och stötte på mig gång på gång. Och så lovade jag: jag ska försöka. På nyåret [1935] reste jag till Sigtunastiftelsen en vecka. Jag började med detsamma på kvällen och märkte att skriva regelbunden vers var inte så svårt, det är bara att räkna takten på fingrarna. Jag skrev, på prov liksom, två strofer och byggde på slutorden i den 139 psalmen i Psaltaren: "Utrannsaka mig, Gud, och känn mitt hjärta." (Till min överraskning fick jag senare se att Evangeliska Fosterlandsstiftelsen tagit in den psalmen i sin nya sångbok [den har anslaget "Pröva mig, Herre, denna stund", skr. anm.]).

På morgonen började jag med den psalm som blev adventspsalmen, nr 48. Ordet jag skulle bygga upp den på, blev klart för mig på en gång: "Himmelriket är nära" (Mark. 1:14). Det var då och sen långt fram det mest centrala bibelordet för mig. Det hörde samman med min första gudsupplevelse på den skånska slätten.

På Sigtunastiftelsen bodde jag på ett rum, där det hängde ett porträtt av Grundtvig, den nordiska folkhögskolans skapare. Just på den här platsen var det ju heller inte så konstigt att tankarna gick till Grundtvig och till hans kyrkpsalm Gammal är kyrkan, Herrens hus. Jag gjorde alltså en kyrkpsalm med fem verser (psalmkommittén tog omsider bort första och sista verserna - och så blev det, till min överraskning, en adventspsalm av den...).

Cit. efter Rune Pär Olofsson: Och ett oändligt hem s. 39 (Skeab 1981).

Första resp. sista strofen i den ursprungliga versionen löd för kännedom så här:

Klockorna kalla till Herrens hus,
vitt över land och stad.
Kommen I alle. Ur malmens brus
tonar en hälsning glad:
Himmelriket är nära.

[---}

Hastigt vi nalkas den tysta värld,
som vi har kommit från.
Klockorna snart kring vår sista färd
ringa med mäktigt dån.
Himmelriket är nära.

"Man monterade ner klockorna", kommenterade Frostenson lakoniskt psalmkommitténs förkortning, som nog måste betraktas som ganska lyckad - och i varje fall starkt har bidragit till att psalmen så ofta blivit sjungen. Annars påminner ju originalets memento mori-motiv starkt om Franzén-psalmen Hör, Gud ännu sin nåd dig bjuder, som också låter kyrkklockan ringa kallande och manande.