Visar inlägg med etikett Gustafson Emil. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Gustafson Emil. Visa alla inlägg

måndag 3 november 2014

Min Gud, jag sjunker ner



 


1. Min Gud, jag sjunker ner 
vid korsets fot och ber 
om denna djupa frälsning, 
som du av nåd oss ger. 
Min egenvilja krossa, 
all själviskhet fördriv. 
O Gud, mej helt förlossa, 
bli livet i mitt liv! 
Som hjorten efter vatten 
jag längtar efter dej, 
med Andens hela fullhet, 
o Gud, välsigna mej! 

2. O Jesus, helga mej
och dra mej närmre dej,
och till mitt sinnes ande,
o Gud, förnya mej!
Till hjärtats djup mej rena
i blodets purpurälv,
mej helt med dej förena
och fyll mej med dej själv.
Som hjorten efter vatten...


3. Det finns ej någon mer 
än du som frälsning ger, 
och ej ens himmel räcker 
om inte dej jag ser. 
Ej dina gåvor heller 
har värde utan dej, 
blott du mej tillfredsställer, 
blott du är nog för mej. 
Som hjorten efter vatten...

4. Min brudgum rik och skön,
jag är din kärleks lön,
mitt hjärtas djupa längtan
är svaret på din bön.
Mot din uppstungna sida
jag måste luta mej,
o, låt mej sedan lida
och fröjdas blott med dej!
Som hjorten efter vatten...


Text: Emil Gustafson (1862-1900), tr. 1911
Musik: Nils Jacobsson 1912 (49 år)

onsdag 20 januari 2010

Hur underlig är du i allt vad du gör




Psalmbokens version (ur Hjärtesånger):



1. Hur underlig är du i allt vad du gör,
vem kan dina vägar förstå?
Men ett är dock säkert: den väg du mig för
för mig är den bästa ändå.

2. "Här nere du vet ej, mitt barn, vad jag gör,
men du skall få se det en gång.
Du ängsliga hjärta, vad sörjer du för?
Ej prövningens dag är så lång."

3. Mångtusende vagnar, o Herre, du har,
och vilken du väljer för mig
kan göra detsamma, ty lycklig jag far
till himlen i sällskap med dig.

4. Och när som Elia i ilande fart
jag lämnar den ödsliga strand,
all smärta försvinner och allting blir klart
hos Jesus i fröjdernas land.

5. I tillbedjan skall vi då böja oss där
och ropa mångtusen i kör:
Rättfärdig och nådig, o Herre, du är
för evigt i allt vad du gör!

6. Så bidar jag tålig och nöjd med min del
till dess alla varför fått svar.
Mitt härliga hopp, det kan aldrig slå fel:
ett arv utan like jag har.


Text: Emil Gustafsson 1886 (24 år), ngt bearb.

Musik: Ur Hjärtesånger 1895