I dagar och år ska vi vänta

1. I dagar och år ska vi vänta
i vaka och bön,
o Jesus, att se dej som Herre,
förklarad och skön.

2. Din gudom är dold för vårt öga
i vardagens strid.
Med tvivlet som följesven möter
vi motgångens tid.

3. Så kommer förklaringens stund,
då i klarhet vi ser
din glans och ditt himmelska rike
som kom till oss ner.

4. Du möter oss, du och din Fader,
vi nås av hans röst.
Vi ledes till skapelsens källa,
till livsmod och tröst.

5. Men ner från förklaringens höjder,
där vi ville bo,
går vägen du vill vi ska vandra
i kämpande tro.

Text: Svein Ellingsen, sv övers A.H. 1991

Musik: Oskar Lindberg

Vår blick mot helga berget går

 

Alt. norsk melodi efter Griegs "Den store, hvite flock":


Alt. dansk koral:
  

1. Vår blick mot helga berget går,
där, Jesus, du förklarad står
i glans så ren
som solens sken
och pris av Fadern får.
Med fäderna från löftets tid
du talar om din död, din strid,
då du ditt kall
fullborda skall
och oss förvärva frid.
Du styrker här de dinas tro
med försmak av en salig ro,
en helgad fröjd
från himlens höjd
där dina frälsta bor.

2. Här nere är en smärtans dal,
vår hydda är ett bräckligt skal,
av stoft vår dräkt,
vårt liv en fläkt
och himlavägen smal.
Men Jesus, från din härlighet
du våra sorger ser och vet,
du lyfter mej
i tron till dej,
till frid och ljuvlighet.
Och fast jag åter måste ned
i sorgedalen, följer med
från glädjens stund
i hjärtats grund
en stilla tröst och fred.

3. En gång när slutat är allt ve
skall skyn sej öppna, jag skall se
i evigt ljus
mitt fadershus,
min Gud, min Frälsare.
Då skall min blick ej skymmas mer,
min hydda aldrig brytas ner,
och hunnen dit,
i klädnad vit,
jag allt förklarat ser;
och med Guds folk i paradis
jag tala får på himmelskt vis
om allt hans råd,
hans makt, hans nåd.
Hans namn ske lov och pris! 

Text: Edvard Evers 1906 (53 år)

Musik: Otto Olsson 1916 (37 år), alt. norsk fokmelodi ("Den stora vita skaran där")

[Av upphovsrättsliga skäl kan melodin inte publiceras här än]

Vår mest kända och länge enda förklaringsdagspsalm, tryckt 1906 i Evers´ tilläggsförslag till psalmboken och tio år senare försedd med Otto Olssons undersköna melodi, som första gången trycktes i koralboksförslaget 1917 och starkt bidragit till att psalmen varit så omtyckt.

Första strofen återberättar evangelietexten ur Matteus 17 på Kristi Förklarings dag, nb i presens: "Vår blick mot helga berget går"; vi ser det som händer som om det hände nu. Andra strofen tillämpar det som hände då på det kristna livet här och nu, och tredje strofen lyfter fram den Stora Förklaringsdagen när kampen är slut och evighetens frid och glädje har börjat.

Givetvis kan psalmen sjungas året om när budskapet i Matteus 17 behandlas. Och varje söndag borde ju vara något av en "Kristi Förklarings dag".

Otto Olsson:

 

Med strålglans kring sin tinning

1. Med strålglans kring sin tinning
förklarad Jesus står.
Hans storverk är vår vinning,
nytt hopp av det vi får.

2. Ty när han uppenbaras 
vid stoftets gräns på nytt, 
med honom vi förklaras,
en evig morgon grytt.

3. Han står på berget höga,
han som för oss ska dö. 
Som solen är hans öga,
hans klädnad vit som snö.

4. Med vänner från Guds boning
vår Herre byter ord
om korsdöd och försoning,
om grav i helgad jord.

5. "Men, Herre, vänta bara!"
utbrister Petrus då.
"Här är oss gott att vara,
tre hyddor kan ni få."

6. Vi bor i dödens dalar,
vår Gud i himlaron,
vi sitter mellan gravar,
han på sin kungatron.

7. Men gott är här att vara
tack vare Herrens ord.
Hans löften underbara
oss tröstar på vår jord.

8. Som vänner i Guds boning
vi byter några ord
om korsdöd och försoning,
om grav på helgad jord.

9. Vårt kors är utan jämmer
och utan udd vår död,
vår grav där Gud bestämmer,
hans trofasthet vårt stöd.

10. Hans Ande är i världen, 
hans ord är i vår mun.
Vi honom ser med glädje
om blott en liten stund.

11. Från Kyrkans lilla skara
det tonar högt i skyn:
"Här är oss gott att vara!
Gud ger oss ljus och syn!"

Text: Nikolaj Frederik Severin Grundtvig, sv övers. A.H. 2017 
Musik: Melchior Vulpius

Din härlighet, Jesus, förundrad jag ser

1. Din härlighet, Jesus, förundrad jag ser,
för glansen från Gud kom med dej till oss ner.
Guds Son, du allena,
du heliga, rena,
med sanning och nåd genom gärning och ord
din eviga kärlek syns här på vår jord.

2. Som havsströmmens värme mot iskusten slår,
din kärlek, vår Frälsare, in till oss når,
så iskylan stoppas
och hjärtana knoppas
och öppnar sin kalk emot solen till svar,
ja, drillar som lärkan mot himmelen klar.

3. Ja, sänd oss din Ande i hjärtana in,
och fyll våra sinnen med kärleken din!
Oss led genom världen,
ja, lys oss på färden,
låt alla en glimt av din härlighet få,
så en gång av nåd vi din himmel kan nå.

Text: Anders Hovden, sv övers A.H. 2/8 (Karin-dagen) 2014 
Musik: Norsk folkmelodi

A Hovden:

Skönaste Jesus

1. Skönaste Jesus,
hela jordens Herre,
både Guds och Marias son!
Dej vill jag älska,
dej vill jag ära,
dej kommer all min glädje från.

2. Skönt lyser fälten,
skönare står skogen
i den härliga vårens tid.
Skönare lyser
du för mitt hjärta,
när du ger själen tröst och frid.

3. Skön strålar månen,
skönare dock solen
och alla stjärnors vida rymd.
Skönare strålar
du i Guds himmel,
av ingen synd och smärta skymd.

4. Skönt blommar örten,
skönare den mänska
som i daggfrisk ungdom står.
De måste ändå
vissna och falla,
men du förblir i evig vår.

5. Himmelens skönhet
likaväl som jordens
innefattas helt i dej.
Ingen ska vara
mej mera dyrbar
och ingen lika kär för mej. 

6. Skönaste Jesus,
du är mitt ibland oss
i ditt ord och sakrament.
Jesus, jag ber dej:
var nu oss nådig,
tills nya himlars ljus du tänt!

Alt. melodi:

Sorlet har dött

Alt koral:

Text: Olov Hartman 1947 (41 år)
Musik: Daniel Olson, alt. Lars Åke Lundberg

Du härlighets låga och eviga ljus

1. Du härlighets låga och eviga ljus,
låt falla från höjden en stråle!
Kom, skingra vårt mörker, vårt skymmande grus,
din Ande för ögonen måle
dig, Jesus, med livliga färger!

2. Kom, öppna försoningens tempel, o Gud,
riv undan den brustna förlåten,
dig visa i översteprästerlig skrud,
den smärtande, blodiga ståten
varmed du förvärvade världen.

3. Jag ser att min brudgum är vit liksom röd,

utkorad bland hundrade tusen,

ditt färgade purpur, din blodiga död,

de bleknade härlighetsljusen,

de utgör min lösen och prydnad.

4. Nu sitter du, store monark, på din tron,

oss mänskor med dig att försona,

tillstäder oss kröna din dyra person

och under din kungliga krona

planterar vår eviga heder.

5. Jag ser dig, min Hjälte, min Konung och Gud

i gudomens härlighet blänka,

där lever du evigt, din fattiga brud

otaliga skatter att skänka.

Tack, älskade brudgum, för detta!

6. Men hör du förlöste, dock fängslade träl:

se Frälsarens blodiga smärta!

Förbarma dig över din fattiga själ,

och om du har människohjärta

så minns den gestalt du har skådat!

Text: Anders Carl Rutström, bearb. A.H. 27/1 2015, 23/3 2021
Musik: Andreas Peter Berggreen


A C Rutström:

Min Frälsare, driv undan skyn

 

1. Min Frälsare, driv undan skyn
och framträd tydligt för min syn!
Låt himlens portar öppna stå,
låt inget stängsel hindra få.

2. Du bjuder oss din rikedom
och berg och dal slår ut i blom.
I minsta blomma jorden ger
en skymt av himlens glans jag ser.

3. Du klara sol, du stjärna skön,
att evigt se dej är min bön.
Låt livets mål stå klart för mej
- i mörker går jag utan dej.

Text: Tysk, övers. Stina Anderson, bearb. A.H. 2012 

Var min vision och mitt hjärtas regent

1. Var min vision och mitt hjärtas regent,
du som ditt ansikte till oss har vänt!
Var nu min tanke i vardagens brus,
var under dagen och natten mitt ljus!

2. Får jag ej rikedom, ära och makt
är du mitt arv, min merit och min vakt.
Ingen som du tar i hjärtat mej fatt,
himlarnas konung, ja, du är min skatt.

3. Var nu min visdom, du eviga Ord,
låt som i himlen din vilja bli gjord.
Mitt hjärtas hjärta, vad än från mej flyr
var min vision, du som världarna styr.

Text: Dallán Forgaill? (530-598) "Rop tú mo baile", eng. övers. av Mary Elizabeth Byrne 1905 (25 år), versifiering Eleanor Hull 1912 (52 år) "Be Thou my Vision", sv. övers. Andreas Holmberg Kristi förklarings-helgen 2012

Målning som föreställer Dallán Forgaill: