Ur djupet av mitt hjärta

Text: Hans Adolph Brorson 1764, sv övers Anders Frostenson.
Musik: Ur Ahnfelts sånger, ngt bearb.

Vem vill mej anklaga

 

1. Vem vill mej anklaga
och till doms mej draga
upp på Sinai?
Synden jag bekänner,
mej till Jesus vänder,
han som gör mej fri!
Låt oss dra
till Golgata!
När mej Jesus vill försvara,
vem kan mot mej vara?

2. Vem vill mej fördöma?
Jesu blod som strömmar
sänker jag mej i.
Gud som aldrig väjer
dömer själv och säger:
"Den jag ser är fri,
ren och god
i Jesu blod."
Måste satan fly och fara,
vem kan mot mej vara?

Text: Hans Adolph Brorson

Musik: Ludvig Mathias Lindeman

Gläd dej, du Jesu brud

Alt. dalakoral från Mora:



1. Gläd dej, du Jesu brud!
Från himlen kommer bud
som nu vill få ditt öra
och som du nog ska höra,
som starkt och klart förkunnar
allt gott som Gud dej unnar.

2. Gläd dej, du Jesu brud
som ser så uppskrämd ut,
som över synden gråter
och söker honom åter:
din brudgum högt dej skattar,
fast du det inte fattar!

3. Gläd dej, du Jesu brud,
och säg att lagens bud
nu inte mer ska skrämma 
den som hos Gud hör hemma.
Han som till brud dej valde,
ju all din skuld betalde.

4. Gläd dej, du Jesu brud
och sprid hans glädjebud
till dem som nåd begärde
att nåd med evigt värde
i honom Gud oss skänker,
ja, mer än vad vi tänker.

5. Gläd dej, du Jesu brud,
frimodigt inför Gud!
Din brudgum ska dej hämta,
och då kan du dej vänta
att framme efter färden
få bästa bröllopsglädjen.

Text: Hans Adolph Brorson, sv övers A.H. 7/12 2017

Musik: Jakob Regnart

 

H A Brorson:

Kom med nu än en gång

1. Kom med nu än en gång,
vi vill med bön och sång
i Anden oss förena
och sjunga vad vi menar,
vår rikedom ska bara
vår Herre Jesus vara!

2. Du sorgsne, lyssna du,
kom med till stallet nu,
låt inte sorg dej dränka,
Gud vill sin Son dej skänka,
vår rikedom ska bara
vår Herre Jesus vara!

3. Du stolte, böj dej ned
med hjärtats ödmjukhet
och se allt smått och slitet,
din Gud är nöjd med litet, 
vår rikedom ska bara
vår Herre Jesus vara!

4. Du fattige, kom hit,
säg: jag är mer än rik,
jag största vinsten vunnit,
jag den i stallet funnit,
vår rikedom ska bara
vår Herre Jesus vara!

5. Du rike, vänd dej om,
se Herrens fattigdom,
se till att inte glömma
hans fattiga små lemmar,
vår rikedom ska bara
vår Herre Jesus vara!

6. Ni gamla, kom igen
till själens bäste vän,
gå också med, ni unga,
för att av hjärtat sjunga:
vår rikedom ska bara
vår Herre Jesus vara!

7. Och varje äkta par
i dessa julens dar
de unga väg ska visa
och så Guds kärlek prisa,
vår rikedom ska bara
vår Herre Jesus vara!

8. Och ni, ni kära små
ska inte glömda stå!
I Herrens hus och hemma
häv upp er ljusa stämma:
vår rikedom ska bara
vår Herre Jesus vara!

9. Så ska ej korsets tvång,
ej döden själv en gång
oss från vår Jesus föra,
nej, det ska de få höra,
vår rikedom ska bara
vår Herre Jesus vara!  

Text: Hans Adoph Brorson
Musik: Jakob Regnart 

H A Brorson:

Ut med dej, du mörka makt

(OBS! Koralen sjungs härovan till en annan psalm).

1. Ut med dej, du mörka makt!
Hädan ska du vika!
Jag har hört vad Jesus sagt,
vill ej honom svika.
Bort från mej!
Jag vill ej
låta dej regera,
lyssna på dej mera.

2.Skulle väl min själ och kropp,
som blev Gud så dyra,
åt begären offras opp?
Nej, jag vill mej styra.
För jag vet,
hör du det,
var den leken slutar:
bakom satans knutar.

3. Är mitt hjärta ej för gott
för den ondes sinne?
Har min Jesus inte fått
kungamakt därinne?
Han mej är
alltför kär,
alltför god att mista,
vad som än ska brista.

4. Är ej varje kroppens lem
något Gud ska äga?
Skulle jag då bruka dem
på den ondes vägar?
Nej, jag vill
allting till
Herren överlämna,
allt för honom nämna.

5. Om än ej min kraft är stor,
frestaren ska vika
när jag håller fram Guds ord,
Jesus ska ej svika.
Av hans sår
kraft jag får,
så jag seger vinner
och en utväg finner.


6. Att min livstid slösa bort,
himlens fröjd förspilla
och för syndens fröjd så kort
må för evigt illa
som bisarr
satansnarr,
som hin själv fått skruda
- det ska Gud förbjuda!

Text: Hans Adolph Brorson, sv. övers. A.H. 15/2 2016

H A Brorson:

På grund av Jesu blod och sår

1. På grund av Jesu blod och sår
jag börjar nu mitt kyrkoår.
Hans resa till Jerusalem
gör att jag trygg får vandra hem.
Hans mål var smälek, hån och spott,
men jag får gå till Sions slott.

2. På Jesus Kristus, livets ord,
min tro och salighet beror.
Det arv han lovar vill jag få
den väg han visar vill jag gå,
och utan Ordets lykta klar
ej minsta lilla steg jag tar.

3. Åt Jesus jag mej offra vill,
han ska få allt som hör mej till.
Ja, här ska ingenting bli spart
om än det vore oskattbart.
Vad till hans ära här sås ut
ger tusenfalt igen till slut.

4. Jag håller daglig kyrkogång
med ordets läsning, bön och sång,
och fast jag här går ut och in
är Jesus kvar i själen min.
Att Davids Son hos mej vill bo,
det är min högsta fröjd och ro.

5. Gud vare pris, som är så blid
att han oss givit denna tid
då vi en salig försmak får
av evighetens kyrkoår!
Ja, vi får redan börja att
stå inför tronen dag och natt.

6. Hosianna! Fräls oss, Davids Son!
Nu tystne fiendernas hån
och allt vad sej på jorden rör
nu blive till en väldig kör
i himlarymdens helgedom,
för att Guds Son till världen kom!

7. Upp, Sion, byt din sorgdräkt svart
mot ljusets helga bröllopsprakt!
Strö palmer där din vän går fram
och sjung hans lov i salig skam.
Låt det bli känt hur god han är
som mättade din själs begär!


Text: Hans Adolph Brorson, övers. A.H. 1989 
Musik: John Bacchus Dykes

H A Brorson:


J B Dykes:

Guds Son har gjort mej fri

Alt. variant:
 



1. Guds Son har gjort mej fri
från Satans tyranni,
från synd som vann,
från lagens bann,
från dödens skräck och helvetsbrand.
Min Goel tog på sej
den dom som låg på mej,
sej undergav
Guds viljas krav
till pina, död och grav.
Jag där Guds kärlek ser och tror,
den är så obegripligt stor,
så god
emot
en ond från topp till rot,
som ingenting var till behag,
förutom den förbjudna smak,
och som han fann
med håg och hand
i satans hårda band.

2. Jag ger mej Gud i våld,
och de i ormens sold
ska klart förstå
att jag vill gå
i friheten Gud lät mej få!  
Det glädje ger och tröst
att följa Jesu röst,
att gå förbi
försåten fri,
mot himlens harmoni!
Den värld som här far efter vind
får aldrig mera ta mej blind
med sej,
o nej,
till gropen går jag ej!
Jag är ju alltför dyrköpt för
att tro att synden lyckliggör,
jag fnyser åt
dess fröjd och ståt -
till himlen går min stråt.

3. Mitt hjärta i mej ler
när jag min grav beser.
Ej blomsteräng,
ej furstlig peng
kan bädda mej så ljuvlig säng.
Min död är färjeman
till livets fasta land,
Gud Sebaot
har där sitt slott,
och där är evigt gott!
Om vinden här går hårt emot
och späker mej från hår till fot -
all kur
känns sur
för människans natur -
den gör dock tränat, raskt och lätt
vart sinne som vill kämpa rätt,
ja, korset än
ger friheten
som är från himmelen!

Text: Hans Adolph Brorson, sv. övers. A.H. 29/8 2017
Musik: Norsk folkmelodi 

H A Brorson:

Vem vill med till himlens rike?

Rytmisk originalkoralform:


1. Vem vill med till himlens rike?
Kom, för Jesus kallar nu!
Kom nu, fattige och rike,
här ryms både jag och du.
Vänd dej ifrån synden bort,
kom, för tiden är så kort!
Inte vill du Jesus neka
för att med begären leka?

2. Jesus Kristus är vår enda
väg till himlens härlighet.
Den som inte vill sej vända
till Guds Son förstår ej det.
Egen konst och visdom ej
räcker för att rädda sej.
Den som vill till himlen hinna,
måste detta väl besinna.

3. Du som vrider dej och vänder,
vet du inte vad du vill?
Syndens tjänst må få en ände,
snart kan himlen stängas till.
Du som säger: visst, jag vet,
den som bara kunde det -
be i Jesu namn om kraften,
om du hittills inte haft den.

4. Erkänn först din själavåda,
som i lagens ljus du ser.
Låt så Jesus dej benåda,
sänk dej i hans kärlek ner!
Av allt hjärta lägg dej vinn
om att Jesu håg blir din,
att hans gärningar få göra
och på andras böner höra.

5. Det är dags att börja vandra,
evigheten nära är.
Be och sjung och styrk varandra,
muntra, mana, lyft och bär.
Kom, ni stora, kom, ni små,
kom nu och ta korset på!
Alla följe, ingen svike,
kom, följ med till himlens rike!

Text: Hans Adolph Brorson, sv. övers. A.H. 3-4 juni 2016
Musik: Strassburg 1525

Korset vill jag aldrig svika

Alt. koral:



1. Korset vill jag aldrig svika,
det som Jesus själv mej sänt.
Skulle vi av honom lära
utan att hans smälek bära?
Kan vi bli för evigt rika
om vi ej hans namn bekänt?
Korset vill jag aldrig svika,
det som Jesus själv mej sänt.

2. Sveder öknen många gånger,
nalkas ändå löftets land.
Tornar hoten upp sej höga,
väger de ändå så föga
mot att sjunga jubelsånger
hemma vid Guds högra hand.
Sveder öknen många gånger,
nalkas ändå löftets land.

Text: Hans Adolph Brorson, övers. A.H.
Musik: Norsk folkmelodi, alt. ur Ahnfelts sånger

Upp, alla ting som Gud har gjort

1. Upp, alla ting som Gud har gjort,
hans härlighet att prisa!
Det minsta av hans verk är stort
och kan hans allmakt visa.

2. Om alla kungar gick på rad
i all sin makt och vilja,
det kunde dock det minsta blad
ej sätta på en lilja.

3. De minsta gräs i dal och skog
och högt på bergets hjässa,
var skulle jag få visdom nog
att rätt beskriva dessa?

4. Vad ska jag säga när jag ser
den djupa skogens vimmel, 
de vingar små som sej beger 
upp under bladgrön himmel? 

5. Vad ska jag säga när jag går
på sommarns blomsterängar
och fågelsången örat når
som lek på harposträngar?

6. Vad ska jag säga när jag ser
så många munnar gapa
när jag i vattnet kikar ner?
O tänk vad Gud kan skapa!

7. Vad ska jag säga när jag opp
mot solens rike kisar?
Den vida rymden, ljusets lopp
Guds stora kraft bevisar.

8. Vad ska jag säga när jag ser
hur skönt mej Gud har danat?
Fastän jag är en nypa ler
har jag hans storhet anat.

9. Vad ska jag säga? Gud är här,
fast inte orden räcker.
O Gud, så stor din visdom är,
din godhet lovsång väcker!

10. Upp, alla som på jorden bor,
slå era stämmor samman:
Halleluja, vår Gud är stor!
Och himlen svarar: Amen.

Text: Hans Adolph Brorson 1734 (40 år), övers. A.H. 1989
Musik: Tjeckisk 1576 / hos Michael Praetorius 1610 (39 år), alt. Andreas Peter Berggreen 1844 (43 år)

Psalmen publicerades i Nogle Psalmer om Troens Grund (1734) och hör alltså till Brorsons tidigaste psalmer. Den översattes på 1800-talet till svenska av prästen Johan Michael Lindblad och trycktes 1848 i hans Andeliga Sånger. I sin danska språkdräkt ingår den i 1986 års psalmbok som nummer 642, under rubriken "Psalmer på andra nordiska språk".

Till "Troens Grund" hör alltså enligt Brorson även trosbekännelsens s.k. första artikel, den om Gud Fader och skapelsen. Psalmen är en livlig lovsång till Skaparen, även om den inte mer än på något enstaka ställe vänder sej direkt till honom. Den kan också ses som en sommarpsalm.

Det finns en anekdot om att kung Kristian VI ska ha utnämnt Brorson till biskop i Ribe, då han fick veta att Brorson författat just psalmen Op, al den ting.

Den skönaste rosen jag funnit

1. Den skönaste rosen jag funnit,
som än ibland törnen upprunnit:
vår Jesus, den störste av alla
som fötts sedan Adam sågs falla.

2. Alltsedan vi miste vår ära
att frukt som Guds avbild få bära,
sågs ondskan förvilda, föröda,
och vi blev i synderna döda.

3. Och uppfylld av törne blev jorden
och glömda av folken de orden
som mänskan av Herren sej lärde
att finna den fröjd hon begärde.

4. Då framsköt en ros ibland törne,
som Herren oss lovat tillförne.
En doftande, hälsosam ånga
den spred över länderna många.

5. Och där denna ros utan like
förvandlar oss, där är Guds rike!
Där blomstrar Guds kyrka med ära
och himmelska frukter kan bära. 

6. Nu världen av fröjd borde sjunga
sin lovsång med jublande tunga,
men många har ännu ej funnit
att rosen i världen upprunnit.

7. Du tistelomgärdade sinne
som inte kan se den därinne,
kom ut och var med, så du känner
hur ljuvlig den är för Guds vänner.

8. Ja, böj i Getsemane ner dej,
se, han som dej frälsade ber dej!
Där han för din räddning fick blöda,
där finner du rosen den röda.

9. Min ros ska mej pryda och smycka,
min ros är min glädje och lycka,
ger motgift mot onda begären,
ger sötma som inget i världen.

10. Må världen mej bort från sej driva,
må törnena slita och riva,
må hjärtat förtvina och brista,
men aldrig min ros vill jag mista.

Text: Hans Adolph Brorson, övers. Johan Michael Lindblad, bearb. A.H. 2012
Musik: Medeltida, alt. Oscar Ahnfelt

Vår Fader, låt ditt starka ord

Alt koral:

1. Vår Far, låt Anden och ditt ord
få råda på vår jord!
Kom hit och se din örtagård
som full av tistlar står!
Visst finns din gröda där,
men o så tunn den är!
Så lite den din kraft har känt
i ord och sakrament!

2. Kom, Jesus, du som frälsa vill
och se hur det står till!
Av döpta vimlar Norden än,
men tron, var brinner den?
Vad hjälper det vi vet
vad du för världen led,
när vi ej satan står emot
i tro på vad du gjort!

3. O helge Ande, du vår skatt,
dej ber vi dag och natt
om samma tro och samma kraft
som dina vittnen haft,
då kristenheten stod
med stark och stadig rot,
med frukt som alla kunde se
- o Herre, låt så ske!

Text: H A Brorson före 1764, övers. A.H. 1989, 2007, 2024

Musik: Ludvig Mathias Lindeman 1871 (59 år), alt. norsk folkmelodi