En visa med käck melodi: Jag vet ett land av ljuvt behag (musik Ferdinand Fröding)

1. Jag vet ett land av ljuvt behag,

där Herrens helgon bor,

där natten flyr för evig dag

och mödan byts i ro.

Dess blommor står i evig vår

och faller aldrig av,

men mellan denna nejd och vår

går dödens djupa grav.

2. Hur ljuvligt ler den gröna strand

bortom den mörka våg,

så Israel till Kanaans land

hän över Jordan såg.

Men ack, vårt hjärta ängsligt står

vid denna mörka flod,

ty övergången känns så svår

för dödligt kött och blod.

3. Må tvivlets dimmor vika snart,

som skymmer här vår syn,

så att vi skådar mera klart

vårt hemland genom skyn!

Om från den höjd där Mose stod

vi kunde se vårt land,

då skulle inte dödens flod

oss skrämma från dess strand!

Text: Isaac Watts, sv övers Erik Nyström

Musik: Ferdinand Fröding (Gustaf Frödings far "innan sången blev tyst i hans dödssjuka bröst").

Ur djupet av mitt hjärta

Text: Hans Adolph Brorson 1764, sv övers Anders Frostenson.
Musik: Ur Ahnfelts sånger, ngt bearb.

På bröllop jag bjudits av urtidens Gud (Håll gyllene porten på glänt)

1. På bröllop jag bjudits av urtidens Gud
i himmelens sköna palats.
I dräkt, o så vit,
med blodtvagen svit
jag skyndar att inta min plats.
Håll gyllene porten på glänt,
att den som dej älskat och känt
må lyckligt nå fram,
o Jesus, Guds Lamm,
håll gyllene porten på glänt!

2. Min synd, den var mycken, men allt han förlät
i blodet, vars kraft jag nu känt.
Han viskade ömt:
jag aldrig dej glömt,
se gyllene porten på glänt!
Håll gyllene porten på glänt...

3. Det kommer från jorden en skara så stor,
en skara, som solen har bränt.
Snart helas vart sår,
snart torkas var tår.
Håll gyllene porten på glänt.
Håll gyllene porten på glänt...

4. O tänk vilket jubel, o tänk vilken sång,
den brusar likt svallande flod.
Ty slut är all nöd,
ej mer någon död
för dem som han löst med sitt blod.
Håll gyllene porten på glänt...

5. Ur stora bedrövelsen kommer de då,
en skara som världen ej känt.
O tanke så skön! 
Till dess blir min bön:
Håll gyllene porten på glänt.
Håll gyllene porten på glänt...


Text: Fredrik Arvid Bloom
Musik: Johannes Alfred Hultman 1919 (58 år) 

I en dröm jag skådar

1. I en dröm jag skådar
mot mitt hemland fram.
//: Jag får se en vänlig,
trygg och säker hamn ://

2. Storm och starka böljor
river hår och kind,
//: men vid resans ände
stillnar varje vind ://

3. Syndens skam och smärta
tynger hjärtat ned,
//: men den gode Herden
bjuder mej Guds fred ://

4. Världens lust och jämmer
lockar mej ur spår,
//: slungat ut i mörkret
livet snart förgår ://

5. Men för Kristi ljusglans
viker mörkrets makt.
//: Himlen bärgar lammet,
sätter änglavakt ://

6. Där i örtagården, 
i Getsemane
//: sjönk i gränslös smärta
Frälsaren på knä ://

7. Alla mina synder,
ja, allt ont hos mej
//: bar min vän och Herre,
allt tog han på sej ://

8. Bitter var den kalken,
hemsk och skrämmande.
//: Allt i Faderns händer
Jesus lämnade ://

9. Via Dolorosa,
smärtans tunga väg
//: måste Jesus vandra
med sitt kors för mej ://

10. Han blir fäst på korset,
ensam i sin nöd.
//: Blod från törnekronan
färgar jorden röd ://

11. Ärans Konung lider,
mörkret faller på,
//: men till jordens släkten
frälsningen ska nå ://

12. Han ger upp sin ande,
Herren Jesus Krist.
//: Himlens portar öppnas,
seger vinns till sist ://

13. All min synd försvinner,
ljuset strålar in.
//: Jesus kommer mot mej,
in i själen min ://

14. I en dröm jag skådar
evighetens strand,
//: där min brudgum visar
himmelrikets land ://

15. Altaret mej bjuder
Jesu kropp och blod:
//: Var nu varmt välkommen,
kom och ta emot! ://

16. Hör den vackra stämman,
sång från änglars mun!
//: Gråt blir vänd i glädje
nu i nådens stund ://

17. Kristus visar vägen
till sitt fagra land,
//: trygg jag dit vill ledas
vid min brudgums hand ://

18. Jubelsången klingar
genom kroppen min.
//: Kristus bjuder in mej,
jag får stiga in :// 

Text: Leonard Tyyppö
Musik: Folkmelodi

De kommer från öst och väst

1. De kommer från öst och väst,
de kommer från syd och nord, 
att sitta till bords
med Jesus en gång
och höra hans välkomstord,
att honom förklarad se
och skåda hans härlighet,
taga del i sång och spel
en salig evighet.
De kommer från stormigt hav,
de kommer från törnestig,
de kommer från berg,
de kommer från dal,
de kommer, o Gud, till dig,
att klädas i bröllopsskrud
och möta sin brudgum skön,
Kristus, som på korsets stam
dem vann som segerlön.

2. Där samlas en skara stor,
förlösta från jordens tvång,
ej mer någon synd,
ej mer någon död,
ej mer någon natt så lång.
Det gamla förgånget är,
se, allting har blivit nytt!
Evigt jubel råda skall,
ty sorg och suckan flytt.
De kommer från stormigt hav...

3. Se, himmelens pärleport
är öppen för var och en.
Ja, plats är beredd
därhemma för dej
och Jesus dej kallar än.
De kära som gått förut,
de väntar oss dagen lång.
Änglarna på harpor slår
och sjunger välkomstsång.
De kommer från stormigt hav...

Text: Amanda Sandbergh

Jag ska gråtande kasta mej ner

 

Text: Anders Frostenson
Musik: Lennart Jernestrand

I himlen är det många ting jag önskar att få se (Jag önskar att se Jesus först av allt)

Tiden så hastigt försvinner

Här växlar det av dagar, år

Text och musik: Anton Nilsson 1917 (32 år)

Jag har hört om en stad ovan molnen

Text: Lydia Lithell
Musik: Rysk folkmelodi

Till en stad jag är på vandring

1. Till en stad jag är på vandring, 
synden där är utanför. 
Livets träd står där i blomning, 
där som rosor aldrig dör. 
Där skall rosor aldrig falna, 
ingen frostnatt dem förstör. 
Till en stad jag är på vandring, 
dit där rosor aldrig dör. 

2. Svårigheter här vi möta. 
Satans snaror här förför. 
Inga frestelser i staden, 
där som rosor aldrig dör. 
Där skall rosor aldrig falna, 
ingen frostnatt dem förstör. 
Till en stad jag är på vandring, 
dit där rosor aldrig dör. 

3. Nära, kära är hos Jesus, 
skaror sjunger nu i kör, 
väntar på att jag skall komma, 
dit där rosor aldrig dör. 
Där skall rosor aldrig falna, 
ingen frostnatt dem förstör. 
Till en stad jag är på vandring, 
dit där rosor aldrig dör.

Text: Jack och Elsie Osborn, sv. text Donald Bergagård
Musik: James C Miller

Snart så är vår vandring slut (Tänk när släkt och vänner)

Text: Inez Wallenberg (1904-2002), fritt efter Rufus Henry Cornelius
Musik: Rufus Henry Cornelius 1916

På nådens skimrande glashav

1. På nådens skimrande glashav
en utvald skara en gång
i segerglädje prisar
Guds Lamm med jubelsång.

2. Hur stort det är att få komma
till längtans sköna hem,
ja, bort från sorg och strider
och vara en av dem

3. som segerkronan får bära
och Jesus vara när,
där inga tårar rinner,
all klagan borta är.

4. Med jubel får jag där höja
till Herrens lov min sång,
att frälsa mej han gjutit
sitt hjärteblod en gång.

5. Guds barn jag är och gläds att
min Jesus offrat sej
och burit mina synder,
med nåd trolovat mej.

6. Här uti sorgernas rike
jag sjunger än min sång
och får med fröjd instämma
i himlens kör en gång.

Text: Niilo J Saastamoinen 1923 (29 år)
Musik: Finsk folkmelodi

Möts vi där på andra stranden

1. Möts vi där på andra stranden,
där för evigt allt är väl,
där ej tidens stormar mera
når vår ande, kropp och själ?
Möts vi där?
Möts vi där?
Möts vi där på andra stranden?
Möts vi där på andra stranden,
där vår själ är frälst och fri?

2. Får vi mötas i den hamnen
efter slutad stormig färd?
Ska vi ankaret få kasta
i den lugna, ljusa värld?
Möts vi där...

3. Får vi mötas i den staden
som är byggd av Herren Gud,
strålande i himmelsk klarhet,
som en brud i bröllopsskrud?
Möts vi där...

4. Där de frälstas lovsång klingar
i harmoniskt jubelljud
i den värld där allt som lever
stämmer upp sitt lov till Gud,
möts vi där...

5. Får vi möta Herren Kristus,
när han hämtar hem sin brud?
Får vi vara honom nära
och för evigt lova Gud?
Möts vi där...

Text: Horace Lorenzo Hastings 1858 (27 år)
Musik: Elihu S Rice 1866 (39 år)

Se, målet härligt lyser

1. Se, målet härligt lyser
i fjärran, o Guds stad!
Du målet är,
och allt besvär
för vilket här jag ryser
jag där snart glömmer glad.
Se, målet härligt lyser
i fjärran, o Guds stad!

2. Inom dess portar klara,
där gråter ingen mer.
Nej, i Guds stad,
där är man glad,
ej sorg, ej rop skall vara,
där jämt man Lammet ser.
Inom dess portar klara,
där gråter ingen mer.

3. Han som på tronen sitter
där råder över dem
med evig frid,
där finns ej strid,
ty ingen ond och bitter
bor i Jerusalem.
Han som på tronen sitter
där råder över dem.

4. Och Gud allsmäktig säger:
Min son och dotter kär,
som Jesus fann
och seger vann,
du äger vad jag äger,
allt mitt nu ditt det är.
Ja, Gud allsmäktig säger:
Min son och dotter kär!

5. O den som redan vunnit!
Ja, den som vore där
i vilans hamn,
i Jesu famn,
tänk när jag målet hunnit
för all min längtan här!
O den som redan vunnit,
ja, den som vore där!

6. Men du mej visar vägen,
min käre Frälsare!
Ja, vägen går
i dina spår,
själv hjälplös och förlägen
jag blott på dej vill se.
Ja, du mej visar vägen,
min käre Frälsare.

7. Så även jag skall vinna
i Jesu Kristi namn.
Ja, också jag,
så arm och svag,
en gång skall målet hinna
i härlighetens hamn.
Så även jag skall vinna
i Jesu Kristi namn! 

Text: Clara Ahnfelt 1859 (41 år), bearb.
Musik: Ur Ahnfelts sånger

Se, tidens timglas sjunker

1. Se, tidens timglas sjunker, 
den mörka natten flyr; 
den morgon som jag väntat, 
Guds sommarmorgon gryr! 
Nyss tungt låg nattens skuggor, 
nu skimrar österns rand 
av ljus, som härligt strålar 
från Immanuels land!

2. Min Frälsare är källan 
som fyller mitt begär; 
hans kärlek här jag smakat,
mer skall jag dricka där.
Hans nåd är utan gränser, 
som en oändlig strand, 
där ljuset härligt strålar
i Immanuels land! 

3. Jag vet: jag är hans egen
jag vet att han är min.
Han bjuder mej att komma
i himlens glädje in.
På hans förtjänst jag bygger
och ej på lösan sand,
se, ljuset härligt strålar 
i Immanuels land.

4. Hans brud ser ej på dräkten
men på sin brudgum kär,
hon ser ej i en spegel 
men i hans ögon där,
ej på den skänkta kronan
men på en sårmärkt hand -
Guds kärlek härligt strålar
i Immanuels land.  

Text: Anne Ross Cousin 1857 (33 år), sv. övers. A.H.
Musik: Chrétien Urhan 1834 (44 år)

Jag har i himlen en vän så god

Alt. koral:



1. Jag har i himlen en vän så god,
en vän så god, en vän så god,
han har mej löst med sitt eget blod
från satan, synden och världen.
Han lyssnar alltid till hjärtats bön,
han har mej lovat en krona skön,
den ska jag bära som nådelön
när jag en gång slutat färden.

2. Jag ser i ordet hans sköna bild,
hans sköna bild, hans sköna bild,
han är så tålig, han är så mild,
han är den bäste av alla.
Han är en hjälte som ingen ann´,
för mej han seger i striden vann,
i honom jag också segra kan,
för mej ska fienden falla.

3. Mitt skuldregister han plånat ut,
han plånat ut, han plånat ut,
på mina synder han gjorde slut,
den bördan slipper jag bära.
Jag är i honom så ren för Gud,
ty han har klätt mej i helig skrud,
och därför höjer jag lovets ljud,
så gott jag kan, till hans ära.

4. Och nu jag sjunger så nöjd och glad,
så nöjd och glad, så nöjd och glad,
ty Gud berett mej en härlig stad,
där jag får vila från striden.
Där finns ej sorger, där finns ej nöd
och ingen smärta och ingen död,
blott liv och hälsa i överflöd
och ingen ände på friden.

5. Där får jag möta min vän så god,
min vän så god, min vän så god,
som här lät offra sitt eget blod
till min och allas försoning.
Där brusar sången så hög och klar,
en glädjeström genom hjärtat far 
- men nej! den far ej, den stannar kvar
i himlens härliga boning!

Text: Nils Frykman
Musik: Theodor Söderberg, bearb., alt. Joël Blomqvist

Snart skall bröllop firas

1. Snart skall bröllop firas i vår Faders hus,

bröllopsborden dukas under palmers sus.

//: Tänk, vad bruden aktas:

gödda kalven slaktas,
nattvard firas under harpors brus ://

2. Se vad ståtlig anblick i de blå gemak!
Salomos tapeter ifrån golv till tak.
//: Under palmer gröna
pärleportar sköna,
o vad härlighet och kunglig smak! ://

3. Se hur borden gnistrar såsom klar kristall!
Nu det nya vinet äntligt drickas skall.
//: Kungar och profeter,
hjältar och poeter,
skönt de strängar sina harpor all´ ://

4. Känner du väl honom, som kring bordet går,
ögonen som lågor och som snö hans hår?
//: Se på mantelbrämet
och på diademet,
är det inte själve Fader vår? ://

5. Nej, det är ju Sonen, klädd i bröllopsskrud,
han som bjudit alla mänskor hem till Gud!
//: Se, hur glad han tjänar
sina ögonstenar,
fast han valde sej en fattig brud ://

6. Säg mej, om du känner brudens anletsdrag?
Under över under - det är du och jag!
//: Du och jag är bruden
i den vita skruden,
kan du sörja mer en enda dag? ://

7. Änglarna sej skyler för Guds milda Lamm,
bruden, endast bruden träder dristigt fram.
//: Se, nu skall hon krönas,
rikligen belönas
för vad här hon led av hån och skam ://

8. Nu har Lammets hustru fått sin äkta man,
ingen, ingen mer de båda skilja kan.
//: Nu ej sorgen, smärtan
skiljer dessa hjärtan,
som så länge, länge sökt varann! :/

9. Hör, vad sång och jubel där i himlens sal,
strängaspel och pipa, puka och cymbal!
//: Toner underbara
ljuder silverklara,
hör, vad sång och spel förutan tal! ://

10. Men hur skall en mänsklig tunga här förmå
tolka vad som skall i himlen försiggå?
//: Det kan ej förklaras,
men det kan erfaras,
och det väntar jag med glädje på ://

Text: Eric Bergquist 1890 (35 år), ngt. bearb. (v. 10)

Musik: Folkmelodi i F-dur,alt. mel i Bess-dur av Malling (Solskenssånger) med repris endast av sista raden.

E Bergquist:

Hemma i himlen

1. Hemma i himlen ska ingen mer gråta,
Herren ska själv torka tårarna av.
Hemma i himlen ska ingen mer sörja,
ingen ska dö eller läggas i grav. 
Tänk, vilket jubel, ja, tänk vilket jubel,
när alla saliga bärgats i hamn!
Tänk, vilket jubel, ja, tänk vilket jubel!
Lovsångens ämne blir Frälsarens namn.

2. Hemma i himlen är smärtorna borta,
ingen ska lida och pinas som här.
Hemma i himlen ska ingen mer klaga,
fullkomlig glädje ska fylla oss där.
Tänk, vilket jubel...

3. Hemma i himlen ska lovsången tona,
mäktig som havet när böljorna slår.
Hemma i himlen blir alla ting nya,
rena som Jesus kring tronen vi står. 
Tänk, vilket jubel...

4. Lammet är värdigt, ja, Lammet är värdigt, 
du som blev slaktad och köpte mej fri! 
Äran och lovsången tillhör dej, Jesus, 
målet är du, vi hos dej ska förbli!
Tänk, vilket jubel...

Text och musik: Leonard Gudmundsen 1986 (62 år)

Den himmelska lovsång

1. Den himmelska lovsång har rikare toner,
den klingar mer ljuvlig och klar
än all jordisk musik, fast vårt hjärta sej fröjdar
när ekot från dalar och höjder ger svar.
O härliga lovsång i Guds paradis,
när himlens härskaror uppstämmer hans pris!

2. Där uppe hörs sången likt väldiga vatten,
ja, himlen är full av dess brus,
när de saligas skaror sin Frälsare prisar
och jublar av glädje i himmelens hus.
O härliga lovsång...

3. Blott den kan rätt sjunga den himmelska lovsång,
som vandrar i Frälsarens bud,
och som klädd i hans sköna rättfärdighets klädnad
skall krönas till sist som hans älskade brud.
O härliga lovsång...

Text och musik: J R Murray