Nyss sågs med öppnad glans

ÖVER EVANGELIUM PÅ ANNANDAG JUL

1. Nyss sågs med öppnad glans 
sej himlens skyar skilja, 
åt jorden önskas frid 
och mänskan en god vilja. 
Nyss denna stolta rymd, 
med nattens stilla ljus, 
kringvärvde Jesu bild, 
hans krubba, mull och grus. 

2. Nyss fann vi honom där 
i ett lycksaligt möte, 
som syndarns bäste vän, 
med nåden i sitt sköte.
Från änglarna i skyn 
kring ljusets boning klar, 
till herdens mörka skjul, 
allt pris och ära bar. 

3. Men ack! nu bävar allt, 
nu jordens lust ofredas. 
Den gyllne skyn blir svart; 
se dödens täcken bredas! 
Förtvivlat äventyr! - 
ack, ve oss, skynda hem! 
Guds sändebud oss når, 
och se, vi stenar dem!

4. Rannsaka dej, min själ, 
och tänd din lampa sakta: 
sök Herren med din bön, 
lär rätt hans ord betrakta, 
så ej ditt hus blir tomt, 
eländigt och förstört, 
så att ditt hesa rop 
ej blir ur avgrund hört. 

5. Ja, låt ditt hårda bröst 
av Herren rätt uppmjukas,

gå till Guds nådebord,
som ännu för dej dukas! 
Glöm världens gyckleri, 
besinna, märk och lär: 
den mera nåd har fått, 
dess större ansvar bär.

Text: Carl Michael Bellman, bearb. A.H.

Musik: Aftonkväde (Fredmans sång n:o 32)

Han som ger hjärtat rymd

1. Han som ger hjärtat rymd
och lungan sammandrager
själv av den luft han gjort
nu andedräkten tager.
Han, i vars hand var dag
är räknad, mörk och klar,
han räknar själv i dag
bland mänskor sina dar.

2. Han som ger alla djur
sin kraft att kunna föda
blir född, och själv i dag
han känner livets möda.
Du gjorde väl som kom!
Din kärlek frälsar oss:
det blod, som i dig rörs,
utsläcker avgrunds bloss.

3. De späda ögonkast
som strålar kring din linda,
de skänker världen liv
och mörkrets här skall binda.
Du gjorde väl som kom!
Men, ack, min frälserman,
din vagga och ditt kors
står redan när varann!  

Text: Carl Michael Bellman (1740-95), ngt bearb.

Musik: Fäbodpsalm från Sollerön (="Visa från Utanmyra")